Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Andra akten - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den gudinna som mig så begåfvat.
Ej förr jag stode upp än från min hjässa
Till denne mans hon flyttat segerkransen.
ANTONIO.
Ja visst! till dess du bär den välförtjänt!
TASSO.
Man pröfva må, jag mig ej undandrager;
Men att föraktas har jag ej förtjänt.
Den krans hvartill min furste fann mig värdig,.
Som min furstinnas hand mig sammanflätat,
Ej någon den skall häckla, ej begabba!
ANTONIO.
Så högstämd ton och sådan häftig glöd
Mot mig lär minst på detta rum dig anstå.
TASSO.
Hvad du tillåter dig, ock anstår mig.
Är sanning här förklarad fogelfri?
Är fria anden fängslad i palatsen?
Skall här hvar ädel man förtryck väl lida!
Här tycks mig högsinthetens rätta hem.
Just själens höghet! Skulle hon ej gärna
Uti de storas närhet dväljas få?
Hon får och bör det! Vi vår furste nalkas
Igenom adelskap af fadren arf dt;
Hvi mindre genom själens adelskap,
Som lika sparsamt dock naturen delat,
Som hon var njugg att gifva stora anor.
Blott brist på värde borde här ej trifvas
Och afund, som till egen skam sig röjt;
Liksom på dessa marmorväggar icke
En oren spindelväf får smyga sig.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
