Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Huru vi kommo att gå till Ost-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känna de sig snart dragna till honom, emedan de spörja,
att han är en Guds man, som kan och vill visa dem
den rätta vägen, och då kan han umgås ibland dem
som en fader. Mycket beror på missionärens
personlighet, om han har en hjertlig kärlek till folket, om Jesu
kärlek drifver honom, och om han kan beqväma sig
till det ringaste för att föra själarna till Kristus. Har
han blott en lefvande tro, så kan han lita på Herren,
att han bevarar honom äfven bland de vildaste
menniskor för sin äras skull, ty Gud har noga vård om
sina tjenare, det vet jag af egen erfarenhet. Jag vill
mycket hellre arbeta bland råa, vilda folk än bland
mer civiliserade, hvarest man först måste nedrifva ett
inveckladt system af falsk religion, innan man kan
uppbygga, under det man bland råa hedningar
visserligen har mycket att för köttet umbära och lida, men
dock kan lägga en ny grund, hvilken visserligen
långsamt men genom Guds nåd fast och säkert kan utveckla
sig till ett helt folks förvandling. De råa hedningarne
hafva dock i grunden mera andligt behof än de stolta
civiliserade, som med förakt se ned på europeen. Också
här gäller ordet: De yttersta blifva de främste.
Inom det egyptiska området har missionären föga
att frukta, helst då en europeisk konsul är i närheten.
Vi hafva nu en preussisk vice-konsul i Kartum, hr
Duisberg, hufvudman för vår krischonamissions
handels-hus, som kommer att gagna resande och missionärer.
Svenska regeringen skulle säkerligen på er begäran
anmoda den svenske konsuln i Egypten att gifva edra
bröder nödigt skydd. Befolkningen i det egyptiska
Sudan är mycket rädd och uppror äro icke ofta att
frukta, då paschan har en tillräcklig militärmagt i dessa
trakter och de infödda väl veta, att de ingenting kunna
uträtta emot de disciplinerade egyptiska
trupperna.
Väl är kommunikationen mellan Kairo och
Kartum under de heta månaderna afbruten för resande,
dock går paschans post alla månader. Vilja eller kunna
de resande icke fara uppför Nilen, så kunna de från
Suez eller Kosseir komma till Suakin på arabiska skepp
eller med ångbåt till Djidda och derifrån på ett par
dagar till Suakin, hvarifrån tiil lands är en direkt väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
