Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den första utsändningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en liten treflig stad med små rena hus och smala rena
gator samt klar luft. Lördagen den 13 Jan. såg jag
från fartyget den vik, hvarest Paulus skulle hafva
landat, då han led skeppsbrott på Malta. Söndagen gick
jag upp i staden på Malta för att få höra något Guds
ord, och se, alla gator voro uppfylda med handelsmän
och handelsbord. Jag gick till den märkvärdiga S:t
Johns kyrka och såg der katolikernas tomma
formgudstjenst i sin rätta gestalt. Jag tänkte då på Paulus och
de många århundraden, som förflutit, sedan han
predikade här, samt på de framsteg kristendomen sedan
gjort. Mitt hjerta uppfyldes med vemod, och jag
uppsökte mig ett ställe, der jag kunde vara i ensamhet. O,
att många Pauliröster åter ljöde öfver jorden! Slutligen
hörde jag en engelsk predikan och hade godt för min själ.
Söndagen den 21 Jan. kastades ankar i Alexandrias
hamn, och den 25 dagars långa sjöresan var således
slutad. Som jag icke hade adress till någon i
Alexandria, stannade jag på fartyget till måndagsmorgonen,
då jag lemnade mina saker ombord och gick med en
båt i land, uppsökte amerikanske konsuln och frågade
efter deras missionshus. Han frågade genast, om jag hade
någon åsna, och då jag svarade, att jag ej hade någon
sådan, sade han, att jag måste skaffa mig en, så skulle
han tillsäga åsnepojken att föra mig dit. Jag önskar
bröderna hemma hade sett mig, då jag satt på den lilla
åsnan med en vägvisare före och åsnepojken efter, som
dref på det enfaldiga djuret. Efter en temligen lång
ridt var jag i det amerikanska missionshuset och bodde
der fritt. Om aftonen uppsökte jag svenske konsuln,
som var ganska vänlig, och fick af honom ett betyg: att
visa i tullhuset, så att mina saker skulle få gå fritt,
ehuru jag hade åtskilligt, hvarför jag annars måste
betala. Jag frågade äfven om förhållandet med fribiljetter på
bantåget, men fick till svar, att det var endast för
missionärer, som voro stationerade inom landet, men icke
för resande. Jag frågade vidare om svenska sjöfarten
till Alexandria och fick veta, att 24 svenska och norska
fartyg gå regelbundet till deras hamn; men det torde
väl icke löna mödan att tänka på någon mission här, ty
till följd af den i landet nyligen införda bomullsplanteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
