Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Början af missionen i Kunama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina egna ögon, ja, hörde ock med mina egna öron,
om än genom tolk, att han med handen på bibeln,
hvilken just för tillfället var framtagen, högtidligen
lofvade, att vi skulle få utbreda kristendomen bland
kunamafolket, och han ville alltid vara vår vän och
beskyddare; och hvarföre skulle jag tvifla på detta
furstliga löfte, då jag icke har några giltiga skäl dertill.
För hela företaget har jag lofvat bröderna och folket
att sjelf draga ansvaret, både från styrelsen och
furstens sida.
I nästa bref hoppas jag kunna lemna styrelsen
redogörelse för furstens svar, hvilket, huru det än utfaller,
kommer att blifva, betydelsefullt för missionen här och
vill nu i korthet närmare redogöra för saken. Redan
innan jag lemnade missionsinstitutet, var det min
uttryckliga önskan att få arbeta bland någon rent hednisk
folkstam och icke bland förfallna kristna och
mohammedaner, hvarför jag icke ansåg mig handla rätt,
hvarken mot min inre öfvertygelse eller mot styrelsens från
början uttalade önskan, om jag antingen för alltid eller
tills de öfriga bröderna hunno ankomma stannade i
Barea; i förra fallet skulle jag handla mot min
öfvertygelse och kanske mot styrelsens önskan, i hvilket fall
missionsarbetet kunde hafva blifvit en börda, då det
annars bör anses såsom en nådeskänk af Herren. I
senare fallet skulle det, att jag ett år i förväg lemnade
hemmet, således den dyrbara förlusten af ett helt års
vistelse i missionshuset och de många vigtiga lärdomar
jag på den tiden kunnat inhemta, vara till intet, och
jag skulle då vid de bröders ankomst, som komma att
arbeta bland kunamafolket, knapt kunnat vara dem
till den ringaste tjenst, i hvad som rörde språket och
kännedomen af landet; hjelpen torde nog blifva ringa
ändå. Hufvudmannen för denna »oålla» eller provins,
en man vid namn Kolel, har Herren fått begagna till
medel i sin hand, att jag icke blott haft dagligt tillfälle
att höra och fråga om språket och blifva under dessa
veckorna på det vänligaste bemött, utan ock dertill, att
jag utan furstens skydd fått stanna bland dessa menniskor.
Denne man kom till oss vid Mogelo, då vi voro
färdiga att resa till Tendar, och tycktes icke hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
