Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Början af missionen i Kunama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turkarna och egyptierna utkräfde skatt af det samma. Här
kunde missionen lätt komma i trångmål.
Å ena sidan gjorde folket anspråk på hjelp af
missionärerna, hvilka förklarat sig vara deras vänner. Å
andra sidan fordrade, hvad det led, både abessinare och
turkar, att missionärerna skulle hjelpa dem att indrifva
skatterna.
Vi hafva här ofvan läst, huru Carlsson beskrifver
de svårigheter, som mötte vår mission vid dess början i
Kunama. Vi vilja nu låta Lange skildra ställningen,
sådan den föreföll honom omkring två månader efter
den tid Carlsson skref det sist anförda brefvet:
»Den 1 Nov. 1866. Högvördiga styrelse!
Sista brefvet, som vi erhöllo från hemmet, är
dateradt den 27 Apr., och vi erhöllo det den 8 Juli.
Sedan dess hafva vi ingenting hört från hemlandet. En
lång tid! Mellan d. 8 Juli och närvarande datum (d.
11 Okt.) öfver 3 månader! Vårt sista afgick den 10
Sept. Men huru långt det hunnit, kan jag icke bestämma,
ty man kan icke göra sig begrepp om — allraminst
hemma i den goda ordningen — huru svårt det är att
få ett bref härifrån.
Emellertid hafva vi icke varit utan Herrens
kärleksnärvarelse denna långa om kärleken från hemmet
stumma tid. Dock har det icke varit hans smekande
kärlek, som förtjust oss, utan tvärt om hans hårdt ägande
kärlek, hvarmed han späkt och pröfvat oss. Nära 3
månader har vår hydda varit ett sjukhus. Först, som
kanske sista brefvet omnämner, blef tjenaren svårt
febersjuk. Knapt hade han börjat blifva bättre, så
måste jag, som redan länge varit krasslig, intaga sängen.
Jag blef mycket sjuk och tänkte med allvar på att få
slippa härifrån. Under tiden blef tjenaren återstäld och
kunde företaga en resa för Carlsson till Adiabo, emedan
han utan Sadiks tillåtelse begifvit sig till Oganna.
Under det tjenaren var borta, inträdde väl en vändning i
febern hos mig, men jag hade blifvit alldeles utmerglad
och kraftlös och kunde med största möda vid käppen
släpa mig utom dörren. Men ännu värre var det, att
Kjellberg också började känna sig illamående. Dock
trodde han sig nu komma undan, om han begåfve sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
