Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Början af missionen i Kunama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Carlsson i Oganna, som ligger högre och har renare
luft. Men ungefär efter 14 dagar kom Kjellberg
tillbaka från Oganna och lade sig här i Tendar och har
legat tills nu. Äfven han blef så sjuk, att vi båda trodde,
att det skulle blifva slut. Men detta var icke allt;
både tjenaren och jag fingo nya sjukdomsanfall, och så
lågo vi der alla tre och suckade utan att kunna hjelpa
hvarandra och hade liten eller nästan ingen uppassning
af vår mjölkgumma; det enda hon gjorde var,
att hon gaf oss bröd och vatten. Tjenaren och
jag blefvo snart bättre, men hade beständiga återfall, under
det Kjellberg i ett kämpade på sängen. Nu börjar han
dock genom Guds nåd att vara uppe det mesta af
dagen, och jag tror, att hans tillfrisknande artar sig bäst
och går säkrast framåt. För min egen del har jag väl
orsak att frukta, ehuru jag ingalunda vill neka eller
misstro Guds undergörande barmhertighet. Men ehuru
det nu är 3 månader sedan jag lades ned och 2
månader sedan jag började vara uppe, så är jag dock så
lidande, att jag hellre föranledes att tänka på en nära
förestående hemgång eller återvändande till Europa än
på min helsas återvändande. Väl tror jag, att febern
för denna gången är bruten, men det är nog icke blott
klimatfeber, som jag lider utaf, utan äfven någonting
annat, som kanske är värre. Hvad jag lärde af språket
de 2 första månaderna, det har jag nu åter glömt, och
för närvarande kan jag icke lära någonting för mitt
hufvuds skull. Carlsson som fått vara frisk hela tiden
säges hafva tillegnat sig mycket af kunamaspråket.
Men jag vill vara nöjd med Guds vilja och vägar; jag
vill dock oaflåtligen hålla mig intill Herren. Är det
hans vilja, att mina ben snart skola multna i Ost-Afrikas
torra sand, så ske hans vilja, eller är det hans
uppsåt att på annat sätt skilja mig från verksamheten
i sitt rike, så vill jag också vara nöjd dermed, ehuru
dermed mina önskningar på en gång bäras till grafven.
Men Herren vare lof för allt!
Om jag nu skulle yttra mig med några ord öfver
vårt kunamamissionsfält, eller rättare öfver de förhoppningar
vi hafva att göra oss deröfver för framtiden, så
måste jag beklaga, att en nogare kännedom af folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
