Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Carlsson och Kjellberg ensamma på missionsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äta af samma gröt, som jag om aftonen förut hade lemnat
och sedan, så snart som möjligt, begifva mig till
dansen, som hade varat hela natten. Här satt jag till mot
aftonen, då jag nästan tvingad af hunger måste ut och
försöka min lycka med bössan, Jag lyckades att skjuta
fem perlhöns, hvilka min följeslagare stekte på glöden
med fjäder och allt, och vi åto med god smak.
Följande dagen fortsattes äfven dansen och aifadrickandet
(aifa är en mjöldryck) i synnerhet; men jag blef i mitt
anvisade hus; nu hade jag kött, och bröd hade en
välment qvinna bakat åt mig, för hvilket jag lofvade henne
ett halft lakan till klädning. Fjerde dagen om
morgonen återvände vi till Oganna. Måndagen den 19 Nov.
gick jag till Tendar för att se, huru bröderna Lange och
Kjellberg mådde efter den långa sjukdomstid som de
måst upplefva, och fann dem båda mycket klena.
Redan förr än jag gick till Tendar, hade jag
ryktesvis fått höra, att ungdomen här och i kringliggande
byar hade, under det jag var borta till Bazena, kommit
öfverens att göra ett röfvartåg till beniamerfolket för
att få boskap att gifva sina svärföräldrar i giftogåfva,
ty derför utan kunde de icke få gifta sig; och som de
förut lofvat mig att, sedan jag kommit till dem och
sagt dem, att sådant vore orätt och skadligt för dem
sjelfva och deras land, de aldrig skulfe företaga sådant,
voro de mycket angelägna, att jag icke skulle få veta
det. Jag kunde derföre icke få veta det på annat sätt,
än om det lyckades mig att locka barnen till att
berätta hela saken.
Följande dagen var mitt hus om möjligt ännu mera
fullt med barn än vanligt, emedan de icke voro
hindrade af de fullväxta, som nu till största delen voro
borta for att röfva boskap. Jag inlät mig ock mera
förtroligt än annars med dem och lockade så ur de
enfaldiga barnen alltsammans så väl, som om jag varit
med och hört alla rådplägningar. Sålunda öfvertygad
om sanningen gick jag, sedan det var mörkt om
aftonen, då alla brukade vara hemma, till en liten by,
Hajmabo, icke långt härifrån, der en af mina bästa
vänner, en ansedd man, min värd Kolels son och
föreståndare i byn, bor, emedan jag fruktade, att han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
