Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Nya krafter anlända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lidet år, började tänka, att vi blott hade ljugit för dem
och voro öfvergifna af vänner i hemlandet, då
brödernas ankomst dragit ut på tiden allt mer och mer. De
tänkte äfven, såsom de hafva sagt mig, att våra
penningar snart voro slut, och uppmanade mig derföre, att
vi borde plöja och så, på det att icke säd måtte komma
att fattas oss; de ville vara oss behjelpliga uti allt, och
vi borde icke vara bekymrade för vår lekamliga utkomst
skull. De sade mig äfven, att de trodde Kjellbergs
Gud vara sämre än min, emedan jag fick vara frisk
och hade dessutom lycka i hvad jag företog mig.
Genom Guds underbara ledning kom jag just att
gå med det förra brefvet till Kofit, vid samma tid som
våra bröder hade framkommit till denna plats. Jag
fick veta det, efter hvad som synes af broder Englunds
bref, i Mogelo, då jag kom dit för att taga nattqvarter,
och blef så glad, att jag icke kunde sofva om natten.
Emellertid samlade jag kameler, med hvilka vi satte
oss i gång i första dagningen, för att så tidigt som
möjligt hinna till Kofit. Men då jag hunnit blott ett litet
stycke, kom en man till häst, utsänd från Kofit, och
sade oss, att kamelerna måste vända om, och jag utan
dröjsmål komma dit, ty befälhafvaren ville tala vid
mig. Som min tolk genom denna underrättelse lät
skrämma sig att återvända, måste jag ensam följa den
omtalte mannen till häst, ehuru jag var till fots, och
dessutom icke kunde tala med honom ett ord. Snart
blef jag trött att följa honom i solhettan och började
komma efter, hvarpå han lät mig få sin häst och gick
sjelf. Vid framkomsten gaf jag mannen litet
drickspengar för hans välvilja. Framkommen till
soldatstationen, blef jag snart förd till en hydda, der mina bröder
voro inqvarterade. Sedan de hjertliga famntagen och
välkomsthälsningarna voro slutade, blefvo vi alla
inkallade till befälhafvaren. Sjelfva hufvudmannen hade
denna gång rest till Kassala, hvarföre vi hade lyckan
att få en vänligare man att tala med. Vi blefvo ytterst
vänligt emottagna och höllo ett långt samtal om
Abessinien, Kunama-landet, Indien, Europa m. m. Med
största vänlighet och förtroende berättade befälhafvaren
om sina resor på åtskilliga ställen i Europa och Asien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
