Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Lofvande framtidsutsigter och hotande moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
börja säga, att hvar tredje by har en lärare, och då man
besinnar, att invånarnes antal vexlar mellan 100 och
500 i hvar by, och att byarne ligga på ett afstånd af
½ eller 1 svensk mil från hvarannan, så är det tydligt
hvad som är det egentliga svaret. Om mitt arbete och
mina framsteg i språket har jag ingenting att säga.
Jag är glad öfver, att jag har hjelp af broder Carlssons
kunskap vid inlärandet af språket. Styrelsens tjenare
P. Englund.»
Förundransvärdt måtte det i sanning hafva
förefallit den nyutkomne missionären att sålunda mötas af
det vilda, fruktansvärda folket med öppna armar och att
från alla håll i landet höra inbjudningen: »Kom och bo
hos oss», »vi vilja bygga eder hus», »vi vilja gifva eder
mark att beså» o. s. v. Med hvilken ifver skulle han
icke börja lära deras språk för att snart kunna predika.
Ett förhoppningsfullt arbetsfält var i sanning Kunama.
Men farliga fiender uppträdde för att göra oss det fältet
stridigt. Dessa fiender voro abessinarne på ena
sidan och turkarne, eller rättare egyptierna på den andra,
och till dessa sällade sig en tredje — det i längden för
europeer osunda klimatet.
Carlsson skildrar ytterligare turkarnes beteende i
följande bref:
»Tendar den 13 Juli 1867.
Högt aktade medlemmar af Fosterlands-Stiftelsens
styrelse! Nåd och frid af Gud vår Fader och Herren
Jesus Kristus. I två föregående bref, daterade i slutet
af Maj d. å., hvilka jag hoppas kommit eder tillhanda,
hafven I hört, att turkarna (egyptierna) åter upptagit
Kofit, en gammal öfvergifven station bland bareafolket,
hvilket folk fordom varit dem underdånigt. Äfven
hafven I hört af samma bref, huru turkiske anföraren
bemötte mig första gången jag var till Kofit och hade
så när fångat mig[1], emedan jag icke hade mitt bevis
på arabiska språket, så att jag hade rättighet att vara
i Kunama-landet. Af allt detta sen I väl, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
