Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Nya krafter och nya slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nat gömställe, der byhöfdingen jemte några andra bo.
De bjuda oss gröt och mjölk. Sedan vi spisat och
Lager språkat litet med dem, följa de oss hem och blifva
hos oss öfver natten. Äfven i dag, måndagen, stannar
höfdingen qvar och hjelper oss jemte byfolket med
bygget. De äro mycket villiga att hjelpa oss slå tegel.
Märkvärdigt är att se qvinnorna med små barn på
ryggen och vatten-, ler- eller sandoket öfver axeln. De
bära allt sådant i runda korgar eller skålar, flätade af
palmlöf. Att ordet ibland dem icke är och blir utan
frukt, det kan man redan se på folket. Byhöfdingen
(Aurin är hans namn) här i Kulluko har varit en vild
man. Första gången Lager träffade honom och han
skulle omtala hvem han var, sade han: »Jag är en stor
man, både skatt- och byhöfding, har nu 5 hustrur, 10
har jag dödat. Jag är nu fattig, emedan jag blifvit
plundrad af abessinare och algedaner, men har haft
boskap som håren på hufvudet. Folket fruktar mig; när
jag talar, lyda de». I sitt yttre är han lik de andra,
men står mycket öfver folket i allmänhet. Han är
vanligen tyst och nästan tillbakadragen, men det är
märkvärdigt höra, säger Lager, med hvilken kraft och
liflighet han talar i »diban» (folkets rådsförsamling). Han
bereder sig alltid till sina tal. Då han nu vid sitt första
sammanträffande med Lager, såsom jag förut nämt,
talade skrytsamma ord om sig sjelf, svarade Lager icke
ett ord, men efteråt talade han med honom om hans
hustrur m. m.; och nu har han blott en, dödar ingen
mer, utan har i stället blifvit en fridstiftare. Han vill
gerna vara ibland oss och älskar oss verkligen. En
morgon, då vi båda möttes på gården, omfamnade han
mig som sin käraste broder. Han kallar också Lager sin
broder. Vi kunna väl ännu icke säga, att han är vår
broder i Kristus, men vi hoppas och bedja, att Herren
må bereda honom dertill. Hjelpen oss! Det samma
kunna vi äfven säga om gubben Kolel och äfven om
andra. Det var bra kärt och äfven uppmuntrande för
oss, att då vi kommo till Tendar, se den gamle
knäböja med oss vid de gemensamma bönerna, och det
fastän han icke förstår vårt språk. Och så qvick han
var att komma in i vår hydda (han bor vid stationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
