Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Det sista året i Kunama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att han en lång tid icke kunde gå, knappast sitta.
Derefter blef han något bättre, så att han kunde gå
något litet med tillhjelp af kryckor. Några dagar före
deri sista hade han lindriga feberanfall. Natten till
den 31 Juli blef han så häftigt angripen, att han blef
mållös. Denna attack började med häftig frossa. Kl.
10 f. m. den 31 Juli afsomnade han. Bröderna ansågo,
att han dog till följd af ett slaganfall. De begrofvo
honom i Kulluko. Lundahl tillägger i ett bref, der
han berättar om Berglunds död och begrafning: »Vi
begrofvo i Kulluko den förste af de sju, som för 9
månader sedan togo farväl af de kära vännerna i hemlandet.
Huru smärtsamt käns det icke vid tanken på vår lilla
krets och nöden hos de arma hedningarna. För honom
var det ju bäst att få gå hem till den Herre, som sagt:
Jag skall taga eder till mig, att hvar jag är, der skolen
I ock vara. Vi borde icke sörja öfver de hädangångna,
de få hvila sig ifrån sin möda, om den än icke varit
så stor.»
Under loppet af sommaren och hösten insjuknade
den ene efter den andre af missionärerna, så att de tre
stationerna blefvo förvandlade till tre lasarett.
Bröderna trodde, att den mer än vanligt vatturika
regntiden gjorde sjukligheten större det året än föregående.
Nog af, missionssyskonen der ute genomgingo en i
sanning ytterst pröfvosam tid. Johansson skildrar
tillståndet i följande rader:
»Tendar den 23 Okt. 1869.
Högtärade styrelse!
Ehuru mina krafter äro svaga, måste jag dock i
korthet omtala vår sorgliga ställning, emedan de öfriga
brödernas krafter för närvarande äro svagare än mina,
så att de icke kunna skrifva något derom. Det är
visserligen icke glädjande för eder att så ofta erhålla
sorgliga underrättelser från missionsfältet; dock gläder det
mig att se genom de kära brefven vi hafva erhållit,
hvilken uppoffrande kärlek missionsvännerna hafva för
de arma hedningarna i Kunama. Äfven denna gång
äro underrättelserna icke glädjande; dock veta vi, att
det är Jesus, som har lagt sin hand litet tryckande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
