Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Gustaf Emil Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
mbrgöjrèri; iiisjuknade hjelten för gallàexped.itionen Dock
ya,ir^ ;liah icke: så sjiik den dagen, att han icke kunde
ata eller dricka eller tala, nej långt derifrån. »I morgon,
här jäg kommer på floden, så blir jag nog bättres, sade
Han. Det blef ingen resa af den bestämda dagen;
hindret förorsakades dock icke af hans. sjukdom, utan
kaptenen blef upptagen af andra göromål. Tisdagen var
det samma hinder för vår kapten. Det blef nu bestämdt
afgjordt, ätt resan skulle företagas den kommande dagens
afton. Just samma dags eftermiddag blef Arrhenius
rigtigt sjuk. Han åt ingenting den dagen, bara låg
ända till inemot kl. 4. Vid den tiden ropade han pä
mig. När jag kom, hade han så brådtom att gå till
läkaren, att han glömde taga på sig några kläder. Då
jag märkte, att han icke visste, hvad han sade eller
gjorde, tog jag honom i handen och nedlade honom på
sängen, samt skickade genast efter läkaren och satte
mlig midt framför hans säng, tills doktorn skulle komma.
Men inom några minuter steg han upp igen och
jern-råde sig, sägande: »Jag vill qväfvas». Han sprang hit
och:> dit i huset som om han hade förlorat någonting,
han lade sig och steg upp åter och åter igen. En gång
sade han högljudt: »Skall jag dö nu, min frälsare? Det
finnes ingen uslare än jag är, men det finnes en stor
frälsare för mig; blodet, blodet, det renar mig af alla
syhder. Räcker blodet för mig, Onesimus? Ja, det
räcker för hela verlden». Sedan han hade sagt dessa
ord, steg han upp af sin säng, började åter att jemra
sig: »O nej, nej, ack hvart skall jagvgå? De sista ord
hankade var: »Jesus hjelp mig, Jesus hjelp mig, Jesus
hjelp mig! Amen».
•O vår underlige Gud! Huru djupa och svåra äro
icke dina tankar för oss arma varelser! Hvilken
menniska här eller i Sverge hade kunnat tänka, att Gud så
snart skulle taga ifrån oss vår ifrige och brinnande
broder. Gud hade bestämdt, att han skall ligga här till
uppståndelsens dag. Jag är förvissad om att den
saligen hemfarnes död kommer att nedslå mångas mod.
Men det behöfver ju icke så ske, mina bröder, han är
£?}4.ast gången till ett bättre land, till en stad, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
