Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Gustaf Emil Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 -....- -!" ::^^^:^^-^/^^–!¾åi
grundläggare och byggmästare’ ’Herren är. Det Var¾ju|
också hans egentliga mål, som han längtade octi straf¾
våde efter. Ja, Gud vare lof, som segern: oss gifvit^
hafver genom Jesus Kristus. Gud, uppväck mänga n¾en¾
niskor, som ifra för gallafolket! .v ¾
Farväl dyre pastor för denna gång! -^""^■■V¾f
Vännen Onesimus.p • ¾¾
För att afsluta skildringen af denna den första egentl
liga gallaexpeditionen införa vi ännu ett bref från One¾
simus, skrifvet efter, framkomsten till ¾TKullo, der
hart:-sedan varit och verkat i skolan, beredd att åtfölja nästa;
gallaexpedition, som är ämnad att sändas en annan väg’
till gallaområdet. Detta bref vittnar öm tro och
ståndaktighet, och må vi komma i håg, att det är en verkliga
gallaman, som skrifver dessa bref. Sådana missionärer;
kunna bildas af det hednafolk, vid hvars portar
Stiftelsen stått i 19 år, väntande på att de måtte öppnas för
evangelii budbärare. Han skrifver:
»M’Kullo den 5 Sept. 1882. ":
Högt älskade pastor Neander!
Frid vare med Eder!
Redan ifrån Kartum skickade jag Eder några rader,;
hvaruti jag omnämde Arrhenii sista stunder, men
huruvida dessa rader äro framkomna eller vid Alexandrias^
plundring blifvit bortkastade, det är ännu oklart för mig.
De äro skrifna strax efter vår broders död. Jag reste
några dagar derefter med min hustru och mina saker.
Resan var som vanligt svår och tråkig. I öknen blåste
det alldeles förfärligt, man kunde hvarken se eller
höra, icke tända upp någon eld till matlagning, utan
vi måste nöja oss med tort bröd och vatten, hvilket
är tjockt nära på som välling. Särskildt en afton rasade
denna farliga storm alldeles grufligt, och den höll" på
hela natten. På morgonen när jag vaknade, var jag
nästan begrafven, hufvudet allena var fritt, den öfriga
delen af kroppen från halsen ända till tårna var öfvertäckt
med sand. I början visste jag icke hvad det var, soni
låg och så svårt nedtryckte mig, men sedermera kom
jag att tänka på hvad jag hade hört om Saharas sand-;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
