Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Andreas Lindblom, Sekreterare Sven Dahlman. Kanslirådet Fil. Dr. Gustaf Hallström. Bankdirektör Friherre E. von
ordf. i Finlandskommittén. Greve A. Ehrensvärd. Stedingk.
En ärofull historias
Sverige förlagda regementena. Goda utsikter härför syntes
föreligga, när freden slöts.
En betydande förstärkning av möjligheterna att ta vård
om de frivilligas familjer vanns genom den s. k.
rusthålls-rörelsen. Rusthållen upprättades mest länsvis och ha
särskilt vid avvecklingen visat sig vara ett gott och effektivt
stöd för de hemvändande under övergången till
freds-förhållanden.
Såsom villkor för att antagas till frivillig visade sig
nödvändigt att utom vanlig militär utbildning kräva
vinterutbildning eller åtminstone vana vid vinterförhållanden
och tillfredsställande färdigheter i skidåkning. Trots de
uppställda villkoren fick man i Torneå mottaga ett stort
antal rekryter, som måste förövas i skidlöpning och givas
militär träning, innan de kunde insättas i truppförbanden.
Härigenom fördröjdes tyvärr uppsättande av de olika
stridsgrupperna.
Ett område, på vilket måste nedläggas mycket arbete,
var fastställande av avlöningsvillkor, ersättning vid
sjukdom och invaliditet, pensionering m. m. Det torde ej vara
erforderligt att i denna korta översikt lämna några
detaljuppgifter härom. När man började, hade man ej den
ekonomiska basen fullt tryggad och särskilt manskapslönerna
blevo därför satta relativt lågt. Från och med 1 mars
undergingo dessa en ganska väsentlig höjning, vilket
hade en gynnsam inverkan på rekryteringen.
Sedan väl en aspirant å vederbörande frivilligbyrå
anmält sig, måste han undergå läkarebesiktning samt efter
godkännande av läkaren vaccineras för olika sjukdomar.
Först vid anmälan i Torneå tecknade rekryten avtal med
Finlands regering om anställning för krigstjänst samt fick
sin militära, personliga utrustning. Det förflöt således
åtskilliga dagar, i regel mer än en vecka, mellan anmälan
vid vederbörande frivilligbyrå i hemorten och träffande av
avtal i Torneå. Mellan antalet anmälda och antalet i
Finlands armé inskrivna soldater fanns sålunda alltid en stor
marginal, som varierade mellan 2—3,000 upp till 6,000,
beroende på tillströmningen vid byråerna. Vid fredsslutet,
då det just blivit stark fart på rekryteringen, var
marginalen uppe i ända till 4,000.
En grundförutsättning för hela frivilligrörelsens fram-
gång var ju en lyckosam rekrytering, och därför
ned-lades undan för undan mycket arbete på dess
effek-tivisering. Redan i början av december funnos anmälda
1,700 man, men en hel del av dem försvann ut i
bered-skapstjänst under avvaktan på regeringens beslut i ovan
angivna avseenden. Under sista veckan av december och
särskilt under januari var tillströmningen av rekryter god.
Under februari inträdde en viss avmattning av olika
orsaker — kanske tyckte man, att de finska
segerrapporterna visade, att finnarna sågo ut att reda sig själva,
kanske verkade den starka kölden avskräckande — men
under slutet av februari och början av mars tog
rekryteringen åter god fart, så att det från början uppsatta målet
väl nåddes och överskreds. Härtill bidrogo naturligtvis de
åtgärder, som i det föregående skildrats och ej minst den
trygghetskänsla för familjens skydd, som växt fram tack
vare rusthållsrörelsen. En del mindre truppförband av
kustartilleri och luftvärn i södra Finland samt en viss
maritim hjälp hade ordnats delvis vid sidan av
Finlandskommittén, men inräknas i dess personalbestånd och
utgifter.
Det sammanlagda antalet svenska frivilliga, som vid
fredsslutet stod på finsk botten, utgjorde c:a 8,700 man,
häri inberäknat ovan angivna mindre förband. I den
svenska frivilligkåren i Norra Finland ingingo dessutom
725 norrmän, som ställt sig under svenskt befäl.
Det fanns också i Finland en dansk frivilliggrupp på
c:a 900 man, men på grund av dess
utbildningsstånd-punkt måste den sammanhållas i särskilt förband.
Den först bildade Finlandskommittén utgjordes av
professor Andreas Lindblom, ordförande,
överstelöjtnanterna M. Dyrssen, C. A. Ehrensvärd, V. Tamm, förste
sekreterare S. Dahlman, doktor G. Hallström, kapten N.
Palme, bankdirektör E. von Stedingk och major A. Winge.
Kanslichef blev kanslirådet A. Ehrensvärd och chef för
militäravdelningen överste B. Uggla. Chef för
personalavdelningen blev major H. Malmberg. Kommittén
nedlade ett stort och förtjänstfullt, banbrytande arbete vid
skapande av organisatoriska former, förvaltningsapparat
och betvingande av allt motstånd under rörelsens första
två månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
