Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I>et var bråda dagar på frivilligebyrån vid Blasieholmsgatan. På
två dagar anmälde sig över 600 frivilliga.
midnatt, då kompanierna befunno sig bland för dem helt
okända myrar och skogsmarker, kom kylan lömskt
smygande. Visserligen hade icke varningar saknats, och alla
hade sina instruktioner, men mången vid förhållandena
ovan överraskades, innan han anade fåran. Trots befälets
och sjukvårdspersonalens ingripanden voro förfrysningarna
vid ankomsten till de i förhand iordningsställda
förläggningarna vid marschmålet många; ett 80-tal man måste
avpolletteras för frostskador. Vid framkomsten till
Jout-sijärvi möttes gruppchefen därtill av order, att marschen
måste påskyndas. Läget på Näset hade blivit kritiskt, och
behovet av de finska förband, som kåren skulle avlösa,
var trängande. Avlösningen skulle därför verkställas
senast den 26 i stället för som från början avsetts
den 29; dé två reservdagar, som beräknats för
ogynnsamt väder, måste strykas. Samma natt insattes samtliga
tillgängliga svenska och finska biltransportmedel för att
föra de finska bataljonerna från Märkäjärvi till Saija och
därvarande förband till Kemijärvi. De marscherande
svenska grupperna kunde därför icke använda
landsvägen utan måste taga sig fram genom terrängen.
Biltransportrörelsen pågick hela natten och även de följande
nätterna utan förluster, trots fientlig bombning.
Påfrestningen för bilförbanden var stark, vissa förare voro i
farten flera dygn i sträck.
Dessa nätter torde sent glömmas av dem, som då voro
med. I kolmörker och djup snö, i —47° kyla och under
fientliga bombanfall utfördes här prestationer, som vittna
högt om vad både svensk och finsk trupp förmår.
Den 27 februari voro de finska bataljonerna med
artilleri avlösta såsom det blivit anbefallt och under
återsam-ling till Kemijärvi. Svenska frivilligkåren hade övertagit
fronten väster om Märkäjärvi, som den tryggade
tillsammans med 17. finska bataljonen söder därom. Gruppen
Roininen, också tillhörande SFr, stod vid Saija (20 km
nordväst Salla) och gruppen Pennanen vid Höyenjärvi,
sydväst Petsamo. Emot Frivilligkåren stod en rysk
division, den 122., kring Märkäjärvi och bakom denna låg en
annan division kring Salla. Även mot gruppen Pennanen
stodo starka ryska krafter. Frivilligkåren var stolt över
sin uppgift, den var stolt över att få strida sida vid sida
med ärekrönta finska kamrater, den var stolt över att ha
fått sig anförtrodd vakten vid den väg, som ledde rätt in
till Rovaniemi, norra Finlands hjärta. Den kände sig också
som en förtrupp till de svenska styrkor, vilka vaktade
Sveriges nordostgräns.
och 21 dec. av-
Den 1 mars blev för kåren en olycksdag. Då stupade
för ett slumpskott ur en rysk kanon eller granatkastare
en av kårens initiativtagare och chefen för dess I. grupp
överstelöjtnant Dyrssen. Hans stoft fördes under
militära hedersbetygelser de följande dagarna från fronten till
Stockholm. Som hans efterträdare i chefskapet över
gruppen inträdde någon vecka senare överstelöjtnant Agell.
Under detta avlösningsskede fortgick samtidigt kårens
tillväxt och organisation för de nya uppgifterna. III.
gruppen under överstelöjtnant Ekström började samlas i
Kemi. Ett jägarkompani uppsattes och transporterades
till fronten. Likaså ett bevakningskompani. Luftvärnet
förstärktes med ett 7 cm luftvärnsbatteri, till en början
grupperat i Rovaniemi. En motorverkstad upprättades i
Rovaniemi under de kända motormännen Hans Torells
och Magners ledning. Kårstaben delades i en stab hos
general Linder i Rovaniemi med överstelöjtnant Åkerman
som stabschef och en stridsgruppstab vid fronten. Överste
Nordenswan inträdde den 4 mars som stridsgruppchef
vid Märkäjärvi med överstelöjtnant Ehrensvärd såsom
stabschef och förläde sitt kvarter till det enda
kvarstående huset i Salmijärvi, byn väster om Märkäjärvi.
De omtyckta Kölstahusen, som redan i stor utsträckning
använts till förläggning i Kemi, forslades fram och sattes
upp i förläggningarna ända till strax bakom stridslinjen.
Endast ett par dagar efter det general Linder övertagit
sitt befäl i norra Finland ingingo oroande meddelanden
från hans norra front i Petsamoriktningen. Ryssarna
trängde på, och fronten vek till Nautsi. En av
frivilligkårens automatkanontroppar sändes dit, så att de ryska
flygarna, som dittills kunnat flyga hur som helst,
åtminstone kunde hållas någorlunda i schack. Denna tropp blev
kvar i det nordligaste Finland ända till fredsslutet, ja, till
en dryg månad efter detta och hade sina egna öden och
äventyr.
De närmaste fjorton dagarna efter avlösningen
karakteriserades av spaningsverksamhet vid fronten och
förberedelser för ett anfall, som tänktes skola bliva utlöst
när III. gruppen förenat sig med kåren i övrigt. Såsom
en förberedelse till detta anfall uppsattes ett
anspanns-kompani, vilket den 12 mars var framme i Kemijärvi.
Bakom fronten fortsatte organisationsarbetet även i andra
avseenden och stabiliserade sig underhållsväsendet.
Hapa-randaavdelningen under ryttmästare Fleming mottog
sändningarna från Sverige, registreringsbyrån i Torneå under
löjtnant Hasselström inskrev de nykomna frivilliga, allt
i samarbete med Finlandskommitténs representanter och
de finska officerare, som med generallöjtnant Ignatius i
spetsen för finska regeringens räkning mottog hjälpen från
utlandet. Depån, likaledes i Torneå, under major Rodhe
mottog och vidaresände med hjälp av depåförbanden
personal och materiel till etappförråden i Kemijärvi eller till
de ännu under utrustning varande delarna av kåren i
Kemi. Personalen vid etappförråden i Kemijärvi och
transportförbanden vidarebefordrade vad som behövdes till
ersättningsplatserna, som upprättats strax bakom fronten,
där det hämtades av trupperna. Sjuka och sårade gingo
motsatt väg från trupperna till gruppernas
förbandsplatser och sjukvårdsplutonerna i trakten av Salmijärvi samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
