Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askeby socken - Askeby nunnekloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Askeby socken.
delningen har, såsom man kan sluta
till af den altarnisch, som der
finnes i en af väggarne, varit
begagnad till bönrum. Den östra delen
är tillbyggd år 1418 för Askaby
klosters räkning af abedissan Anna,
sedan högkoret, som stått här,
blifvit borttaget. Den är af tegel i
spetsbågsstil, samt håller i inre längd
47 och bredd öfver 27 fot. Äfven
den nyare kyrkodelen betäckes af
två korshvalf samt dessutom af ett
s. k. kapphvalf. Kyrkan har såväl
å äldre, som yngre delarne
utbyggnader, såsom sakristia, vapenhus m.
m. Nära takfoten, å såväl kyrkans
södra som vapenhusets vestra sida,
märkes gesimser, af hvilka den å
kyrkan har ganska vacker form.
Torn finnes icke, utan klockorna
hänga i stapel.
Kyrkan, som under kafolska
tiden var helgad Jungfru Maria och
S:t Olof, har åtskilliga gånger
undergått eldsolyckor. År 1567
härjades den af danskarne, som under
Rantzow trängt upp ända till
Östergötland. Af vådeld skadades den
1537, 1609 och 1700. Under
katolska tiden begagnades kyrkan
gemensamt af klostret och socknen.
Klosterfolket hade då sin plats i den
östra delen af kyrkan. Tvenne
hvalf-afdelningar af den äldre kyrkan
hafva sedan lång tid tillbaka varit
af-stängda, samt begagnats som
magasin. — Altartaflan, som är målad
af artisten Engman, föreställer
Kristi himmelsfärd. Orgelverket om 7
stämmor är 1754 förfärdigadt af
We-stenius samt bekostadt af
församlingen. Bland personer, som här äro
begrafna, nämna vi riksrådet och
riddaren Nils Sigritæsson (Natt och
Dag) † 1299. — År 1693, då en
graf skulle muras under korgolfvet,
fann man lemningar af en hästhud
i jorden. Det säges, att någon, som
stupat i krig mot fienden, skulle
blifvit i densamma begrafven. —
Askeby nunnekloster.
Följande inskrift har förr funnits på
ett af hvalfven i den nyare delen af
kyrkan: Ad honor em, dei, memoriam
beatce virginis Marice, et usum sacri
ordinis ßernhardini, anno domini
c|o. CD. X. VIII exstructa est hæ
domus a religiösa Domina Anna,
prcedicante Domino Olavo. Denna
inskrift, som fanns qvar ännu 1818*),
har sedermera blifvit öfvermålad.
— Kyrkans nattvardskalk har på
foten med munkstil under den
korsfästes bild inskriften: oretur; på
andra sidan foten är Bondevapnet (en
båt). Handtaget har inskriften:
ihe-sus. Fortsättning på kalkens
inskrift, som fann8 qvar ännu för ett
par tiotal af år sedan, var (oretur)
pro thordone bonde röriksson milite,
qui fecit hunc calicem parari ad
honorem beate birgitte.
Kyrkan, som har en temligen hög
belägenhet, ligger 1,3 mil från
Linköping. Generalvisitation hölls af
biskopen sednast 1870.
Af fornlemningar märkes: under
klockstapeln en grof gråstensmur
— en lemning från
klosterbyggnaderna — samt vester om Juby en
stensättning bestående af 9 stenar,
af hvilka den störste är 6 fot hög
och 12 fot i omkrets. Afståndet
emellan stenarne är 8 à 12 fot.
Inom stensättningen är en 4 fots
djup grop. Nära derintill finnes
dessutom en krets af lägre
kullerstenar. Utan tvifvel utmärka dessa
stensättningar något domaresäte
eller någon ättegrift. Vid
Askaby-vadsbäcken å lilla Greby gärde
finnes en runsten. Runorna äro till
det mesta oläsbara, ehuru man ännu
kan se, att de äro huggna på sex
rader. — Postadress: Linköping.
Askeby nunnekloster var beläget
i ofvannämda socken, på det ställe,
der socknens nuvarande kyrka, som
äfven varit klosterkyrka, är
belägen. Tiden för anläggandet af detta
kloster, instiftadt för nunnor af Ci-
*) Widegren. Ny beskrifning öfver Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
