Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askeby nunnekloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askeby nunnekloster.
stercienser 1. Bernhardinerorden, är
för efterverlden okänd. Första
gången, vi finna detsamma i gamla
handlingar omtaladt, är år 1174, i en af
påfven Lucius III utfärdad bulla.
Till 12:e århundradet är det alltså
vi få förlägga året för detta
klosters grundande, och man har
antagit detta år vara 1167, af livad
anledning kunna vi icke säga. "Att
det blifvit anlagdt med rikedom och
makt", säger biskop Rhyzelius i sin
år 1740 utgifna klosterbeskrifning,
"kan än i dag skönjas af de
lemningar, som äro qvar."
Den dag, som nu är, kan förutom
kyrkan likväl icke uppvisa några
anmärkningsvärda minnen.
Att klostret stått i högt anseende
samt varit rikt, kan man emellertid
sluta till af den mängd gods, som
genom donationer hade tillfallit
detsamma. Endast i Östergötland
egdes 78 gårdar jemte två qvarnar
och fyra tomter i Norrköping. Ar
1350 hade klostret äfven
patronat-rätt öfver S:t Olofs kyrka i
sistnämde stad, en rättighet hvilken
bibehölls ända till Gustaf I:s tid. De
olycklige hertigarne Erik och
Waldemar ihågkommo i sitt testamente,
dat. Nyköpings torn den 18 jan.
1318, nunnorna i Askaby med 20
mark. Påfven Bonifacius IX
stad-fastade genom en bulla af år 1400
klostrets privilegier och gods, bland
hvilka sednare nämnes, förutom S:t
Olofs kyrka och prestgård i
Norrköping, äfven Svinstads socken, som
då redan i 40 år legat under
klostret. Konung Kristoffer utfärdade
under sin erilssgata 1442 skyddsbref
för Askaby kloster; likaså
konungarne Karl VIII 1450, samt
Kristian I 1458. K. Johan II
bekräftade klostrets friheter i bref, dat.
Linköping 1499. År 1521 besökte
Gustaf I såsom rikshöfvidsman detta
kloster, samt utgaf då för detsamma
ett "beskärmelsebref". Vi se alltså,
huru detta kloster alltjemt var i
Askeby nunnekloster. 23
hågkomst hos forna tiders mest
betydande män.
Då klostret först befolkades,
kommo de första nunnorna från Wreta,
hvadan detsamma ansågs som
Askaby moder kloster. —År 1378 öfver
gicks klostret af eldsvåda, men
sattes ånyo i stånd, och samma år
påbjöd konung Albrecht, att hvar
svensk, som åt sitt eget bröd, skulle
till klostrets upphjelpande lemna 1
örtug i penningar. Bo Jonsson Grip
m. fl. lemnade äfven härtill sina
rikliga bidrag. Med Westerås recess
1527 gick dock Askeby liksom
landets öfrige kloster sin undergång
till mötes. Dess gods och
egodelar indrogos till kronan eller
återgingo till adeln, hvars förfäder
bortskänkt desamma. Nunnornas antal
förminskades derefter äfven, och
1529 stod klostret under uppsigt af
abedissan i Wreta, Sigrid
Botholfs-dotter, hvilken nämda år ålades att
för Wreta och Askaby kloster år
ligen inbetala 300 mark. År 1537
ödelades genom eldsvåda klostret helt
och hållet, och derefter antingen
såldes eller lemnades des8 gods i
förläning åt förtjenta män. Så fick
riksrådet Svante Sture af dessa 2
gårdar i Flädra, en i Ögby och en
i Sölenne, och riksrådet Axel
Eriksson (Bjelke) hade från år 1544 och
till sin död 1559 Askeby landboar
på förläning.
Konung Johan III, som hade
mycken omsorg om klostrens
bevarande i allmänhet, befallde år
1576 ståthållaren i Östergötland
Johan Axelsson (Bjelke), att han icke
skulle låta Askaby helt och hållet
förfalla utan upprätta det ånyo.
Denna befallning blef likväl icke
verkställd. Ett af skälen härtill
torde kunna sökas deruti, att Bjelke
icke fullt två månader efter
befallningens utfärdande afled. —
Klosterträdgården, "som icke har varit
liten", har nu emellan 2 à 300 år
varit åker under
kyrkoherdebostället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
