Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distorp, frälsesäteri - Djursnäs, kyrkoherdeboställe - Djursö, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djursnäs.
Djursnäs. 81
(Palmotska) gaf henne i
morgongåfva hälften i löst och fast. År
1683 samt sedermera under hela sin
lifstid innehade hon egendomen. Vid
denna tid undergick Distorp en större
eldsvåda. Landshöfdingen, frih. Åke
Åkesson Ulfsparre tillbytte sig
sedermera egendomen, men år 1700
egdes den af Peter Preutz måg,
ryttmästaren Palm, adlad Edelfelt,
hvilken sistnämde år dog härstädes.
Derefter tillhörde Distorp hans
enka Greta Sofia Preutz, omgift med
majoren Anders Reutersvärd.
Tillföll senare ryttmästaren Johan
Gustaf Edelfelt, som dog härstädes 1749
samt derefter hans enka Anna
Kristina Eck († 1770). Vidare bar
Distorp tillhört friherre Mörner 1783
’ och handlanden Per Bergman 1818
och 1825. På 1850-talet var
enkefru H. Wiljams egarinna. Eges för
närvarande af henne och hennes
måg, löjtnanten Viktor Ekenstam.
Till säteriet, som är ett mantal,
hör Karstorp ett mantal frälse samt
tre utjordar. Karstorp donerades
år 1614 till Per Tyrson
(Stålhandske) till Ledingelunda, men blef vid
reduktion förklaradt för frälse samt
egdes då och ännu 1700 af
enkefru Helena Rosenhjelm, född
Jakobsköld och 1726 af hennes arfvingar.
År 1760 var Karstorp införlifvadt
med Distorp.
Egendomen är bebyggd för
ståndspersoner. Å egorna finnas
stensättningar från äldre tider. Vid
gräfningar har man funnit såväl kol
som brända ben. — Afståndet till
kyrkan är 0,2 och till Linköping 0,5
mil.
Djursnäs, 1 mantal krono,
kyrkoherdeboställe i Mogata socken.
Å-byggnaderna äro i godt stånd och
ombyggdes 1813 medförsamlingens
bistånd af dåvarande kyrkoherden,
kontraktsprosten Jakob Ostberg. På
egen bekostnad planterade han
dertill den bergbundna platsen omkring
boställshuset samt anlade på en förut
sänk och oländig mark en större
trädgård, hvilken likväl på de
senare åren blifvit vanvårdad och
förfallen. Boningshuset innehåller 10
rum och kök samt har en vacker
belägenhet vid Slätbaken. Arealen
är 300 tunnland, hvaraf 176 t:d åker
och äng. Bostället antages lemna
en behållning af 2,200 kronor.
Djursnäs har sitt namn efter en
härstädes under äldre tider belägen
hamn, i vår historia märkvärdig för
det möte, som under
Kalmareunionen här hölls emellan riksmarsken
Karl Knutsson Bonde och
riksdrot-set Krister Nilsson Wase jemte en
mängd förnäma svenska och danska
herrar. Det var här som nämde
marsk och drots hyllade konung
Erik, hvarefter dessa båda af de
närvarande mottogo hyllning att å
konungens vägnar styra riket. —
Afståndet till kyrkan är 0,1 mil.
Djursö, frälsesäteri i S:t Änne s:n
af Hammarkinds h:d. Djursö, som
är beläget på en ö i saltsjön, har
varit doneradt till riksmarskalken,
frih. Axel Banér samt tillhörde 1683
hans efterlemnade maka i 3:e giftet
Karin Bjelke († 1694), hvilken
innehade egendomen såsom säteri af
två allodialfrälsehemman. Vid
reduktion utbyttes egendomen af
henne. År 1687 tillhörde säteriet
döt-trarne till drottning Kristinas f. d.
hofskräddare Claude Rocquette,
adlad Hägerstjerna. År 1700 var
riksrådet, grefve Nils Gyllenstjerna
(† 1731) egare. Såväl då som
sedermera hade Djursö samma egare
som Torönsborg, ända till dess
hofmarskalken, grefve Karl Gabriel
Mörner afled år 1828, då säteriet
ärfdes af sonen, öfverstelöjtnanten,
grefve Nils Karl Mörner († 1829)
samt dennes maka Mariana
Smedberg († 1837). Tillhör för
närvarande kammarjunkaren, grefve
Julius Oskar Mörner, gift med
föregående egarens dotter Louise
Magdalena Mörner.
Egendomen består af Djursö l3/’t
mantal med Gloholmen lJ/4 m frälse
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
