Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursö, frälsesäteri - Djurö eller Branäs ö, ö - Dofvern, sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurö.
Dofvern.
afhyst samt underlydande Bisö 1,
Öfra Yxnö 2% Nedra Yxnö 25/,,
(ön Ygsnöy som då räknades till
Skyaldowik, skänktes till en del år
1325 af vestgötalagmannen Knut
Magnusson till Linköpings
domkyrka), Maro 1 och Ugglö ’/a mantal,
allt frälse, tillsammans lt)5/s
mantal. Till egendomen höra liten men
god åker, ymnigt bete och utmärkt
Aske. — Afståndet till kyrkan
beräknas till 0,8 mil, hvarifrån
afståndet till Söderköping är 2,8 mil.
Djurö eller Branäs ö, såsom ön
fordom kallades, är belägen i
Bråviken och tillhör Dagsbergs s:n af
Lösings h:d. Under 1400-talet
tillhörde Djurö riksrådet och riddaren
Erik Axelson Tott († 1480), som
med konung Kristoffers bifall skänkte
denna ö till Wadstena kloster. Vid
reformationen reducerades
emellertid ön samt hörde sedermera till
Bråborg. Under den tid Bråborg var
enkesäte åt drottning Gunnilla
Bjelke, var slottets djurgård hit förlagd.
Sannolikt var det vid denna tid ön
fick sitt- nuvarande namn. I
djurgården underhöllos, säges det, 12
hjortar och 230 råddjur. Denna
djurgård underhölls sedan länge,
men vid ryssarnes härjningar å östra
kusten år 1719 blefvo djuren
dödade och platsen härjad. Den siste
djurgårdsvaktaren berättas hafva
varit polacken Kusinski, som ännu år
1720 bodde i djurgårdstorpet.
Omkring år 1830 fanns här i
trädgården en ek, uti hvilken ett hjorthorn
blifvit fästadt under konung Karl
IX:s tid. Ekens omkrets var vid
roten vid pass 20 fot, och hornet
var synligt genom ett med ett litet
jerngaller betäckt hål. Huruvida
denna ek ännu finnes qvar är oss
obekant.
Genom kammarkollegii bref af den
4 maj 1722 blef ön emot arrende
af 43 daler och 24 öre silfvermynt
upplåten till hästbete åt
landshöfdingen i Östergötland vid dess
em-betsbesök i Norrköping. Ar 1738
I öfvergick arrendet emot samma
ar-rendeafgift till borgmästaren Olof
Ekerman, som der till
Norrköpingsfabrikernas hjelp skulle anlägga ett
schäferi. Den 14 maj 1759 blef ön
köpt till skatte. Enligt kngl bref af
den 15 mars 1771 har egaren af
denna lägenhet skyldighet att hafva
holländeri för utbredande af den
gamla holländska boskapsrasen,
deraf årligen tvenne skattekalfvar skola
mot viss lösen (f. n. 4—5 kronor)
utlottas bland jordbrukarne inom
Wikbolands fögderi. Under senare
åren lära åtgärder vara vidtagna
för att genom inköp af lämpliga
af-velsdjur förbättra den gamla
holländska stammen härstädes. — År
1861 anlades här en teknisk fabrik
för tillverkning af svafvelsyra,
kopparvitriol, s. k. salzburgervitriol,
jernvitriol samt svafvelsyradt natron för
jordbruket m. m. Denna fabrik är
likväl nu nedlagd. Här
tillverkades svafvelsyra uti trenne kamrar
tillsammans af 10,000 kubikfots
rymd, och ända till 800 skålp.
kopparvitriol kunde erhållas hvarje
dygn.
Innehafvare under detta
århundrade hafva varit: kapten Karl
Petter von Stjerneman († 1825) samt
derefter till en tid hans son,
gross-handlarenFredrik Wilhelm von
Stjerneman, vidare ryttmästaren,
sedermera öfversten Frans Wilhelm
Reinhold Fock samt år 1850 och 53
dennes svåger, friherre Konrad Ribbing.
Under senare åren har Djurö
tillhört samt tillhör ännnu enkefru A.
Weslien och hennes barn.
Egendomen, som är vackert
belägen, är bebyggd för
ståndspersoner. Den är roterad för 1 mantal.
— Afståndet till Norrköping
beräknas till omkring 1,5 mil.
Dofvern, sjö i Risinge sm af
Finspong» läns h:d af omkring 1 mils
längd i nordvestlig riktning men af
föga bredd. Dofvern emottager
Fin-spongsån och utfaller genom
Dof-versund i en af Glans nordlisa vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
