Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hogstads socken.
Hogstads socken. 233
Ty skynda til thet ljud, som tig kan
salig gjöra.
Daniel Kramer p. ].
Anno 1723 (eller 1727).
Kyrkan undergick senast
reparation på 1860-talet.
Afståndet från kyrkan är till
Wim-merby 3 och till Linköping 7 mil. —
Generalvisitation försiggick senast år
1872. Socknens kyrkokassa belöpte
sig 1874 till 6,152 och skolkassa till
1,749 kronor.
Af fornlemningar omtalas
ättehögar såväl vid Gudhem som andra
ställen.— Vid Flytthem och Flarka
har man funnit spår af forntida
strider. Vid Flarka fann man i en
stensatt graf år 1815 tvenne värjor
samt ett spjut, med två hullingar.
Det berättas, att en betydande
krigsman här skall ha blifvit begrafven.
— I uråldriga tider säges socknen
hafva bebotts bland annat af tvenne
jättar, Kock och Kåve (se
Flytt-hem).
A en holme, förr Sköthohnen, nu
Silfverholmen’kallad, belägen i
Asunden emellan Åby och Horns
kyrkoherdeboställe, hittade man år 1752
en silfverkedja med små ringar,
fästade i hvarandra och å hvardera
ändan en stor ring. A samma ställe
fann man samtidigt några
silfvermynt med arabisk prägel.
Enligt anteckningar i kyrkoboken,
afled härstädes den 11 november
1618 kyrkoherden Olai
Simonis’hustru Margareta Eriksdotter, som skall
hafva varit naturlig dotter af Konung
Erik XIV. — Ar 1683,1 Adv.
Söndagen, kristnades Karin i
Skinners-boda, "hvilken var född utan händer
och med ej längre armar än till
armbågarne; men i allt öfrigt helt
frisk samt ett vackert och dejeligt
barn".
Nära kykan härstädes har den
är 1842 aflidna, under namnet
"Kisa-Mor" allmänt kända, Maria Jansson
bott. Hon var först bosatt vid
Flytt-hem men flyttäde senare hit. Om
denna ganska märkvärdiga qvinna
vet man här ännu att berätta åt-
skilligt. Hon var född 1791 i
Har-dems socken i Nerike, der fadren,
en bonde vid namn Jan, allmänt
kallad "Läke-Jan", sysselsatte sig
med att hjelpa ortens allmoge vid
behandlingen af de vanligare
sjukdomarne. Beständigt vittne till
fadrens sysselsättning, vaknade äfven
hos henne hågen för utöfningen af
läkarekonsten. Sedan ett ingånget
i mindre lyckligt äktenskap blifvit
upplöst, flyttade hon 1814 till Horns
socken, der hon under en längre
tid på ett underbart lyckligt sätt
utöfvade läkarekonsten, sedan år 1825
med tillstånd af sundhetskollegium.
Namnet "Kisa-mor" erhöll hon,
derför att hon emellanåt brukade
stämma sina patienter sig till möte vid
Kisa gästgifvaregård. Vid sin
ankomst från Nerike bar hon allmänt
namnet "Åkare-Maja". Kisa-mors
sätt var oftast brutalt men ytterst
beslutsamt. I sitt hus var hon en
sträng och obeveklig herskarinna.
Hennes tjenstepersonal, ofta
bestående af 6 à 8 medlemmar af det
qvinliga könet, var väl disiplinerad,
och vid förefallande operationer,
hvarvid de skulle vara behjelpliga,
höllos de ovanligt strängt, men gick
operationen lyckligt och väl,
sparade hon ej på klingande belöningar.
Hennes läkemedel voro oftast enkla,
men hennes operationer kunde
understundom vara faäansvärda. Det
var likväl aldrig något qvacksalveri,
och hon hade alltid skäl för allt,
hvad hon företog sig. Så skall hon
bland annat en gång hafva botat en
torpareflicka från några svåra
sårnader. I kuren ingick äfven att pä
dessa sårnader skulle läggas starkt
insaltadt kött. Såsom oundvikligt
för att kuren skulle lyckas föreskref
hon emellertid, att köttet, efter dess
begagnande, skulle i hemlighet ned-,
gräfvas djupt i jorden. Då man
förebrådde henne för att utbreda
tron på dylika vidskepligheter,
upplyste hon om skälet, hvarför hon
lade så stor vigt vid denna ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
