Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns socken - Hult, bruksegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Hult.
Hult.
gräfning. Skälet var nemligen helt
enkelt det, att hon icke ville att
köttet vårdslöst skulle kastas ut,
der uågot djur möjligen kunde äta
upp det, hvarigenom åtminstone
obehag lätt kunde uppstå, och af
erfarenhet kände hon väl, att mången
icke skulle bry sig om denna
ned-gräfning, om den icke ingick såsom
ett medel för sjukdomens häfvande.
I en brant bergsbacke å
Kufve-hults egor, några fot öfver sjön,
ligger en källa, hvilken under de
senare åren vunnit en märkvärdig
ryktbarhet för sitt helsobringande
vatten. Långväga ifrån hafva
personer från skilda håll af Sverige
besökt källan och befunnit sig väl af
dess vatten, hvilket blifvit utsåldt
i ganska små portioner till höga
pris. Vattnet har blifvit undersökt
men innehöll icke några mineralier.
Handeln går dock numera icke så
bra, sedan man trott sig förmärka,
att det blef utspädt med vanligt
äyatten, då afsättningen blef alltför
stark. Ett bevis på vattnets
undergörande kraft, tros ligga i det
faktum, att få socknar haft så många
gamla personer som Horn.
Här i socknen begrofs: år 1691
Sune i Grebo 100 år gammal, 1710
Anders i Sandlid 100 år, 1728
Arvid i Droppetorp 111 år, 1736
Kerstin i Högrum 109 år, 1745 Brita
i Hofstorp 121 år och 1810 Jonas
i Lohult 106 år efter att vid 103
års ålder hafva skjutit en bare.
Horn har egen post- och
telegrafstation.
Hult, bruksegendom i Q.villinge
socken af Bråbo härad. Hults
egendom tillhörde under 1500-talet
kammarrådet Pehr Månsson Utter samt
efter hans död 1623 sonen,
öfverstelöjtnanten Anders Utter (‡ 1649).
Mot slutet af 1600-talet tillhörde
egendomen presidenten, kongl,
rådet, grefve Jakob Reenstjerna (†
1716), derefter Strahlenberg, fru
Wallrawe och på 1750-talet
bruks-patronerne Jakob Broberg och Pet-
ter Hellvegh. Vidare har Hult egts
af Hamilton. Juringius, brukspatron
Gräver, majoren, frih. Bengt
Ribbingk 1811)samt från 1819 af
brukspatron M. L. Ekelund. År 1853
voro hans arfvingar egare till */4
brukspatron W. Ekelund, Lji H.
Ekelund och ?/4 medicinalrådet D.
Ekelund. Nuvarande egarne äro till
10/16 brukspatron Hugo Ekelund, 5/u
brukspatron M. W. Ekelund samt
>/16 Wiktor Ekelund.
Bruket anlades å frälsegrund år
1698 af grefve Jakob Reenstjerna
med k. bergskollegii privilegium af
den 4 maj 1697, som sedermera
blifvit stadfästadt den 13 maj 1710
och den 9 november 1733. Hults
manufakturverk är från och med
smidesåret 1859 privilegieradt till
oinskränkt smide. — År 1760
bestod bruket af 1 stångjernshammare
och 1 plåthammare med 2 härdar
till hvardera, samt 11 kniphammare.
År 1828 fanns här 1
stångjernshammare med 2 härdar samt 2
spik-och 2 kniphammare samt en
nyinrättad stjelpugn. För närvarande
finnas här 2 franche-comté-härdar,
9 spik- och räckhamrar, samt
gjuteri. Dertill finnas qvarn med 3
par stenar och grynverk, såg och
tegelbruk. — År 1859 hade
stång-jernsbruket en tillverkning af 495
skepp. 17 Iisp. samt
manufakturverket af 6342É skepp.
Bruket är beläget vid Ågelsjöus
utlopp i en dal emellan höga berg.
Brukets trädgård, kallad Jakobsdal,
är bekant för sitt sällsynt vackra
läge. Alla brukshusen byggdes nya
i början af detta århundrade eller
i slutet af det föregående. —
Tillhörande land tegendomen består af
tillsammans 83/8 mantal, af hvilka
51/4 mantal äro belägne i Qvillinge,
l1/2 i Simonstorp, P/g i Risinge,
1/4 i Skedevid och lji mantal i Östra
Eneby. Bland dessa är äfven Rodga
säteri. Egovidden uppgifves år 1872
till 11,041 tunnland, hvaraf 541
tunnland åker, 666 tunnland äng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
