Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Lars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 S:t Lars socken.
S:t Lars socken.
Lars år 1866 sökte och erhöll
rättighet att deltaga i kyrkoherdeval
med domkyrkoförsamlingen. I
resolutionen härom benämnes S:t Lars
Linköpings landsförsamling. Härtill
kommer dessutom, att domprostar
icke tillhöra de ecklesiastike
tjenstemän, som må aflönas med prebende.
Presterskapets nya lönereglering
gäller äfvenledes’ "presterskapet i
Linköpings och S:t Lars församlingar."
Nuvarande kyrkan grundlades år
1798, sedan den gamla, som då
befanns för liten, blifvit, med
undantag af nedre delen af tornet, helt
och hållet raserad. Hon
uppbyggdes till murar och tak år 1799 samt
var färdig till invigning nyårsdagen
1802, hvarefter hön enligt kongl,
majrts skrifvelse af d. 11 maj 1802
erhöll namnet Fredrika Dorotea
Wilhelmina, efter dåvarande
drottningen. Såväl konung Gustaf IV Adolf
som hans gemål hade kort förut
bevistat gudstjensten härstädes.
"Ehuru helgondyrkan för längesedan
upphört i Norden", säger en författare,
"så vill det dock synas, som kyrkan
kunnat lika så väl ha sin benämning
af S. Laurentius, hvilken varit
martyr för sin lefvande tro, som af en
drottning, hvilken blifvit detsamma
för sin gemåls sällsporda
halsstar-righet". Hon bär äfven i
allmänhet i dagligt tal ännu sitt gamla namn.
Kyrkan, som har en längd invändigt
af 152, en bredd af 43 och en höjd till
taklisten af 24 fot, består af ett
långhus med rundsluten altarvägg i öster
och i vester ett fyrkantigt torn,
"hvars] lanterna och kolonner likna
ett lusthus". Till kyrkan leda
trenne rakbetäckta ingångar, och
upplysningen sker genom 12
rundbe-täckta fönster. I öster är en
särdeles smaklös utbyggnad, hvilken
inrymmer sakristia. Kyrkans hvalf
är af gips. Öfver korrunddelen är
inom halfcirklar de fyra
evangelisterna i naturlig storlek, äfvenledes
af gips. Altarväggen prydes af sex
pilastrar. Predikstolen, hufvudsak-
ligen skänkt af samtlige
qvarnega-re och mjölnare i Tannefors, är
uppsatt öfver altaret, å hvars ömse
sidor finnas tvenne prydliga, från
golfvet till taket gående
väggmålningar, med en mängd figurer i
naturlig’ storlek. De äro målade af Per
Hörberg samt hitskänkta år 1801
af friherrinnan Charlotte von
Frie-sendorff, f. Strålenhjelm. Den å
norra sidan framställer Kristus, lärande
i templet, och den å södra Kristi
hudflängning. A orgelläktaren
finnas äfven målningar af Hörberg,
hvilka framställa en talrik konsert.
Orgelverket om 23 stämmor är
bygdt af P. Schörlin år 1801 samt
repareradt 1832 af Hanner. Af
kyrkans ljuskronor är en skänkt år
1625 af Klas Solthon, en annan 1739
af biskopen d:r Rhyzelius i
testamente efter dess fru Katarina Ihre,
en 1740 af mjölnarne i Tannefors
o. s. v. Numera upplyses kyrkan
medelst gas. I sakristian hänga
porträtt i olja af domprosten, teol. d:r
Samuel Älf f. "/, 1727, † l9/6 1799;
domprosten, teol. d:r Jonas Dubb f.
"/« 1739 † "/„ 1823 och
komminister Karl Höijer f. 1714 † 1768.
I tornet hänga kyrkans båda
ringklockor. Af dessa har den större
flera gånger blifvit omgjuten, såsom
efter eldsvådan år 1700, då hon
om-göts af den nedsmälta malm, som
återfanns. Yid denna tid lästes å
ena sidan denna vers:
Flamma meam solvit, scidit et contusio
molem,
Dura Dei verbum corda movere nequit.
Vid omgjutningen år 1744 fick
klockan denna inskrift:
1700 d. 30 Jan. När jag var mindre,
smälte mig den eld,
som staden brände,
d. 9 Nov. Straxt större vigt och
bättre ljud af nåd ocli
konst mig hände.
1715 i Dec. Att brädden sprack,
det länge jag med
misshag hade klagat,
1744 d. 6 Juli.| Men gladdes att
om-gjutning min i S:te
Lars behagat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
