Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Lars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
S:t Lars socken.
S:t Lars socken.
1735 d. 15 Apr. Jag sprack, blef gjuten,
kallar än til at Guds
ord lä liöift,
d. 10 Nov. Samt daglig bättring
in för Gud och
trogna böner gjöra.
Nederst lästes:
Kom till Gud, med mitt ljud( när jag
kallar.
Den 29 Juli 1767 blef denna
klocka ånyo omgjuten samt forsågs då
med namnen å dåvarande konung,
landshöfding och biskop m. fi. i
stället för sin förutvarande inskrift.
Den mindre kloekan köptes för
1,824 dal. 20 öre k:mt år 1726, före
hvilket år kyrkan åtminstone under
en längre tid endast haft en
ringklocka. Hon vägde då 2 Skepp.
14 Lisp. och 15 JM men omgjöts i
Norrköping år 1739 af M. Hultman
samt har som inskrift namnen å
dåvarande konung, pastor och
komminister. Öfverst läses:
Gloria Deo Fax Terræ.
Den gamla kyrkan blef, såsom
redan nämdt, invigd omkring år
1160. Hennes öden under de första
fem århundradena äro okända. Vid
den eldsvåda, som den 13 januari
år 1700 öfvergick staden, räddades
visserligen det inre af kyrkan
undan faran, men såväl tak och
törnresning som ringklockor förstördes.
Dessa skador blefvo likväl snart
reparerade, hvartill konung Karl XII
beviljade en allmän kollekt öfver
hela riket, och skulle hvarje kyrka
i stiftet till samma reparation gifva
en daler silfvermynt. Vid denna
tid hade kyrkan en längd af 57 och
en bredd af 30 fot "med tornet och
utom choret, som var ganska trångt,
rundligt af hiskeliga tjåckt hvalf
och mur". Kyrkans hvalf föröfrigt
var äfven af sten. Ett högt torn,
i hvilket klockorna hängde, blef
fär-digbygdt år 1716. Åt norr var
en sakristia utbyggd, hvilken dock
icke var ursprunglig. Sedan
församlingens folkmängd så
småningom tillväxt, måste man slutligen
tillbygga kyrkan, hvarför man i maj
1736 nedbröt korets ofantliga
hvalf-pelare och murar, hvarefter kyrkan
tillökades med en längd af 248 fot
med 4 fot tjocka och 28 fot höga
murar. Åt norr tillbyggdes en
sakristia af 28, åt öster ett kor af
30 och åt söder en "nykyrka" af
30 fot i qvadrat. Af dessa
tillbyggnader försågs koret med 2 och de
öfriga med 3 fönster. Hvalfvet i
denna del af kyrkan var af trä,
försedt med målningar ur bibeln
samt versar. Denna ombyggnad
försiggick på den korta tiden af tre
månader samt kostade förutom
dagsverken 5,673 daler 17 öre k:mt.
Såväl till det yttre som inre ansågs
kyrkan prydlig. Altartaflan
härstädes köptes 1722 och föreställde
Nattvardens iustiftelse och Frälsaren
på korset. Orgelverket hade 6
stämmor samt var förfärdigadt år 1700.
Predikstolen var från år 1606 samt
hade först varit uppsatt i
domkyrkan, men år 1745 köptes den
härifrån. Dessa inventarier voro dock
försålda redan år 1802. Kyrkan
omgifves sedan 1827 af
planteringar. Platsen har sedan långt
tillbaka icke blifvit använd såsom
begrafningsplats, ursprungligen af det
skäl att den vattensjuka marken
varit hinder härför. Församlingen
har ock sedan långt tillbaka haft
sitt griftställe tillsammans med
stadsförsamlingen, och skall socknen
härför hafva till domkyrkan skänkt en
år 1624 gjuten ringklocka, som
sedermera burit namnet S:t
Larskloc-kan. Att kyrkogården i äldre
tider varit använd som grafplats kan
man emellertid förstå deraf, att vid
gräfningarne i och för kyrkans
tillökande år 1736 fann man en mängd
stora menniskoben härstädes.
Kyrkogården var förr omgifven af en år
1751 uppsatt stenmur.
Generalvisitation försiggick senast
åren 1858 och 68. — Kyrkokassan
belöpte sig 1874 till 3,088 kronor.
Af fornlemningar inom socknen
märkes i främsta rummet en run-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
