Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala ström - Motala verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Motala ström.
Motala verkstad.
öfverdragna med is. Endast en
mycket smal men temligen djup
föra i midten innehöll vatten.
Föröfrigt var öfverallt torrt, så att man
kunde promenera här, och i damen
ofvanför Jernbron och vid Bergsbron
fångades fisk med händerna.
Nedanför Spångbron var vattnet betäckt
med ismölja och stod alldeles stilla.
Den 27 nov. på aftonen började
vattnet så småningom återkomma, och
följande morgon brusade strömmen
åter fram som vanligt. Yid Motala
varade fenomenet längre och
strömmen återtog först på femte dagen sitt
lopp. Orsaken till detta förhållande
är, att vattnet hindras i sin fart genom
ismölja eller s. k. krafis, som på
ett eller annat ställe samlar sig.
Motala ström är på långt när dock
icke, såsom man förr trodde, det
enda vatten, som på detta sätt
stannas i sitt lopp. I äldre tider
ansågs detta strömmens stannande
såsom ett dåligt omen, och Messenius
skrifver i sin Scondia Illustrata, "att
så ofta något särdeles skadligt fall
eller stor förändring för Svearike
är på färde, så händer att Motala
ström uppehälles i sitt starka och
strömmande lopp en temlig tid just
invid bron och stannar som en
hög mur och släpper näppeligen
en droppa fram." På ett annat
ställe säger han: "Yid
begynnelsen af år 1291 stannade de strida
Motala- och Norrköpings strömmar
mot naturen i deras forsande lopp,
förebådandes klarligen hvad
skada och nederlag Svea rike
sedermera uthärdat, ity att det
svårligen blef af hunger och pest
hemsökt." Genom d. s. k.
Helgeands-holms beslut af 1282 förklarades
Motala ström såsom kronans enskilda
egendom, och "at alla the som i
samma ström hava qvarnastadh samt
alla fiskerier, skole gjöra Kronone
theraff ränta".
Motala verkstad. Ungefär
samtidigt med Motala köpings
anläggande anlades år 1821 på föranstal-
tande af Göta kanals byggmästare,
grefve Baltzar Bogislaus v. Platen
samt under inseende af den af
honom inkallade engelsmannen David
Fraser denna verkstad.
Anläggningen som förslagavis ansågs
erfordra en kostnad af 40,000 kr. hade
till år 1827 års slut medtagit en
summa af öfver 155,437 kronor.
Under de första åren utfördes här
egentligen endast arbeten för Göta
kanals och för verkstadens egna
behof. Med kungligt tillståndafår
1824 utvidgades emellertid snart
verksamheten, och arbeten utfördes
till flottans artilleriverkstad i
Stockholm, till Wanäs (nu Karlsborg)
fästningsbyggnad och till arbetet till
förbättrande af segelfarten i Göta
elf. År 1827 bestego sig här
verkställda gjutningar till öfver 400
skeppund. Verkstaden hade i
början många svårigheter att motstå men
fortfor dock detta oaktadt att
hastigt utveckla sig. De byggnader
och inrättningar, som vid denna tid
funnos här, voro ett större
tvåvåningars maskinhus af kalksten, i
hvilket maskinerna medelst ett hjul
af 16 fots diameter drefvos med
vatten, ditledt från kanalen, en
snickare* och svarfvareverkstad för
modellers förfärdigande, en byggnad
till gjuteri med tvenne kupolugnar
och tre mindre ugnar för
metall-gjutningar med blåsmaskiner, till de
förres drifvande inskifven från
England, smedja och två härdar, jemte
arbetarebostäder,
Det första ångfartyg byggdes här
1828. Det var bestäldt för
postverkets räkning samt hade tvenne
maskiner, hvardera af 30 hästkrafter.
Samma år tillverkades äfven
mudder-fartyg med ångmaskineri och till år
1831 voro här bl. annat tillverkade 5
ångmaskiner. Under de första
femton åren tillverkades maskiner för
39 fartyg af tillsammans 1,703
hästkrafter samt 9 andra maskiner af
77 hästkrafter, alla tills, till ett värde
af 1,046,680 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
