Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 . Norrköping.
ordning äfven utfärdades för andre
städer. Det gick dock, oaktadt de
utlofvade frihetsåren, långsamt med
bebyggandet, och hvad Norrköping
beträffar erbjöd konungens son,
hertig Johan år 1609 ånyo ofvannämde
förmåner, derest man ville bygga
enligt föreskrift. Ännu vid 1719
års brand hade emellertid Johan III:s
mål icke blifvit uppnådt. Först år
1613 hade hertig Johan, som äfven
mycket ifrade för stadens
bebyggande, låtit utstaka den plats, som
"Nordan Åhn, li ggendes ähr, allt
ifrån denn Ortt, der som spetels
Capellet hafuer bijgtt warit neder
utth med Store Åhn, in emott Phåll
åhn, och der deelett till
gårdztomp-ter, för allom dem, som sigh der
nedersättie, biggie och boo welle,
Icke allenest Inlendske uthan och
uttländske, af hwad slag, folck eller
Nationer the helst ware kunne, som
sigh med Ehrligh Köpzhandell welle
bärge och nähre." Dessa skulle
vara skattefria i tolf år antingen de
byggde af sten eller trä. Dertill
skulle de njuta frihet från tull och
accis af det gods, de in- eller
utförde i riket, "huartt efter som the
lijthet eller mijckett bijggaendes
wärde." Borgare, som redan förut
voro gårdsegare, skulle äfven ega
rätt att bygga för sina barn, hvilka
från den tid de började drifva
handel, skulle åtnjuta ofvannämde
förmåner. De tomter, som sålunda
bebyggdes, skänktes af hertigen till
evärdelig ego. Äfven handtverkare
fingo tillstånd att här bygga mot
det, att tomterna blefvo deras egna
och mot tolf års skattefrihet.
Hertigen lofvade dessutom att utan
borgerskapets betungande bygga en
bro vid kungsgården samt vara
be-hjelplig med uppbyggandet af en
kyrka på norra sidan "när wij få
see, att de som Inwåhnere ähre.
sjelfve velie hjelpa till medh". I
händelse att så många tyskar af
andra nationer af augsburgiske
konfession här skulle bosätta sig, att
Norrköping.
de kunde bilda egen församling, så
ville han "efterlåte dem den
grund-wall till bijgning, som Spetals
Capellet hafver stått opå".
Oaktadt alla dessa beviljade
förmåner måste hertigen redan
följande år bevilja ytterligare
förmåner åt dem, som under vintern ville
köra fram timmer och sten m. m.,
så att de kunde börja att bygga på
våren. Den nya bron var nu äfven
färdig, och synes att hertigen sökte
att hit draga all rörelse, enär han
föreskref, att torget och allmänna
handelsplatsen skulle förläggas å
södra sidan om densamma. På detta
sätt blef äfven så småningom, norra
qvarteret och derefter Saltängen,
tillsammans kallade Nya staden,
bebyggd. Saltängen var dock ännu i
midten af 1600-talet endast en
sid-ländt med al beväxt äng. År 1641,
den 23 februari utkom ånyo en
resolution, denna gången utgifven af
drottning Kristina, på ansökan af
Louis de Geer, i hvilken anbefalles,
att Norrköping noga skulle inrättas
till torg och gator efter deft "planta
och afritning", som
generalqvarter-mästaren Olof Hansson Ormhufvud
var beordrad att inlämna till
stadens rådhus. Drottningen skänkte
äfven senare eller år 1650 till
"Stad-zens uthrymme och gemene bäste"
kronans ladugård med allt
tillhörande samt lät till b3rggnadstomter
afsticka kungsträdgården, på det
staden skulle blifva "anlagd och
be-prydd med zirliga hus". Dessa
tomter hade ännu på 1750-talet dock
aldrig varit bebyggda. — Genom
1658 och 1719 års eldsvådor
förstördes staden i grund. Redan före
sistnämnde år hade Norrköping
hunnit att blifva väl bebyggd, men från
denna tid är det, som stadens
nuvarande plan stadfästades.
Staden indelades då i fyra
hufvudqvarter, nemligen Strand-, Dals-,
Bergs- och Norra qvarteret, hvilka
åter delades i s. k.
brandmästerskap med sina qvadrater. Strand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
