Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 . Norrköping.
Norrköping.
ger utfärdat resolutioner till stadens
förmån. Vi nämna här den från
år 1720, då staden efter 1719 års
brand beviljades 10 års
skattefrihet, åtskilliga penningeanslag,
rättighet ’att från kronoskogar hemta
balkar och bjelkar, hvarvid dock
den önskan uttrycktes, att husen
isynnerhet vid torgen och de större
gatorna borde byggas af sten, för
hvilket ändamål beviljades rätt att
hemta sten från Johannisberg,
Bråborg och Skenäs m. m. — Någon
regeringshandling med afseende å
regleringen af stadens styrelse
utfärdades dock icke förr än af
konung Gustaf III år 1777. De
bestämmelser, som då stadfästades,
hafva med deri gjorda förändringar
och tillägg åren 1825,1846 och 1850
intill närmaste tid, utgjort
grundvalen för alla dylika åtgöranden.
Att stadens utseende i äldsta
tider icke är bekant, är lätt
förklarligt. Att den under de första åren
af 1400- talet icke var bebyggd med
något större hus kan förstås deraf,
att drottning Margareta år 1404
var inskränkt till att hålla sitt
herremöte i "stora stugan i prestgården".
Den först bebyggda delen af
staden är den kring S:t Olai kyrka
belägna södra delen af
Strandqvar-teret. Så småningom har staden
växt ut först till det kring S:t
Johannis kyrka belägna Dalsqvarteret
och till det söder om strömmen
belägna Bergsqvarteret samt derefter
till Holmen och den sydvestra
delen af Norra qvarteret, der här å
qvadraten Kapellhorfvan,
Norrköpings eller Helgeands kapell varit
beläget. Ifrån början af 1400-
talet torde hela den nu s. k. gamla
staden hafva varit mer eller mindre
glest bebyggd. År 1384
omnämnes här, "korzgatone i Snæfuæræ
gata" och den stora "Almenningha
weghen, som ligger af Snæfuære
gatu". Vid gräfningar invid gamla
torget har man nyligen (1877) funnit
en stengata sex fot under jordytan, be-
stående af ordentligt lagd
kullersten. Ännu under 1500- talet var
staden emellertid endast glest och
oregelbundet bebyggd med torftiga
trähus. Större delen af hvad som
fanns, blef äfven, såsom redan nämdt,
förstördt genom fiendehand år 1567.
Med anledning häraf lät k. Johan III
genom byggmästaren i Vadstena
utstaka platsen på norra sidan om ån
i Bråbo härad i fyrkant med breda
gator efter en dertill upprättad
grundritning, hvarjemte han på hertig
Magnu3 vägnar tillerkände stadens
innevånare, på det de åter skulle
"komme till machtt och haffue rådh
till att uppbijgge och förbättre
Sta-denn igenn," frihet från "Schatt,
Gästning, Skiutzreser och all annor
Stadzens tunga" i tolf års tid, dock
mot det villkor att stadens
innebyggare skulle i hvar gård "upbiigge
sigh till thz minste Etth
Steenn-huus uth medh gatherne, Tre
wå-ninger höge, Sijnnerligenn the
för-nempste, som boo i Stadenn. Män
the som icke haffue rådh till att
bijgge heele huusen aff Steen, schole
bijgge Stendellvercks huuss, tre
wå-ninger höge, Och för Eeldzwådhe
schull, Szå och på the samme
Sten-dellwerckz huus måge ware thess
waracktigere och sijnnligere, szå
skall Timbredt och samme
Stendell-werck så förmuures uthenn till, att
inthz Träwercke uthenn på
huu-senn sijnes kan. Männ inne udh i
Gårderne måge sådanne huuss
bijg-ges, som huaer kan haffue rådh till
åstadhkomma och effter
nödthorff-terne ther kunne behöfues. Huar och
nå gre finnes, som hafue lust eller
rådh till att bijgge, anthenn ijdell
Steenhuus eller Stendelwerckshus,
uthenn ändeligen wele bijgge
Trää-huus, Dhå schole de icke haffue
mehre än Etth åhrs Frijheter och
schole the icke heller bijgge och boo
widh Allmenningz gatherne."
Konung Johan synes hafva hyst
stort intresse för städernas bättre
bebyggande, enär dylik byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
