Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Indelning - Taxering, folkmängd, näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 . Norrköping.
Norrköping.
ålder och har flere gånger
undergått reparationer; Jernbron förenar
Vestgöte- och Jernbrogatorna och
uppfördes 1832 med en kostnad af
omkring 45,000 kr. Gångspången
från 1802, förenande
Rådstufvuga-tan med Sandgatan, ombyggdes 1863
af jern; längden 312 fot. Dessutom
finnes några smärre broar.
Genom af k. maj:t nyligen (1877)
stadfästadt beslut kommer staden
ytterligare att utvidgas åt östra,
södra och sydvestra sidorna.
Härigenom kommer qvadraternas antal
att ökas med omkring 25, hvarjemte
flera äldre qvadrater erhålla en
utvidgad och mera regelbunden form.
Beslutadt är äfven att framdeles
framdraga V. Kungsgatan och G:la
Rådstugugatan till V. Nygatan.
Staden är väl bebyggd med en
mängd ståtliga hus. Alla offentliga hus
och de flesta större enskilda äro af
sten. De förstnämda äro till det mesta
belägna i Strand- och Dalsqvarteret
samt i Norra qvarteret omkring
eller i trakten af Karl Johans torg.
Fabrikshusen, ofta ända till 4
våningar höga, äro merendels belägna
kring strömmen. Ehuru staden hör
till Sveriges största städer och
drifver stor affärsverksamhet är det
utom vid arbetstidernas slut föga
lifligt å gatorna. Den egentliga
verksamheten är här förlagd inomhus.
— Stadsplanen upptager med sina
tomter, hvilka 1872 voro 992,
hvaraf 130 obebyggda samt torg och
gator en areal af 1,390 qv.-ref,
hvartill kommer Motala ström med
en beräknad areal inom staden af
470 qv.-ref. Tillhörande jordegor
voro 1870 enligt
landshöfdingeem-betets uppgifter 6,140 qv.-ref.
Enligt generalstabens topografiska
afdelnings uppgifter, Utgifna 1876, är
arealen 0,0689 qv.-mil fastland och
0,0035 vatten eller 1,595 tunnl. =
8,930 qv.-ref fastland. I mantal äro
dessa egor satta till 27’/j hemman.
Taxeringsvärdet utgjorde 1874
en summa af 26,575,050 kr., hvar-
af 557,600 för jordar och
lägenheter. Värdet af kronan och fromma
stiftelser tillhörig egendom var
2,133,050 kr. Stadens bevillning
uppgick samma år till 73,587 kr.
Folkmängden beräknas år 1650
till omkring 5,000, i början af
1700-talet 5 à 6000, 1720: 2,600,
1760: 7,000, 1790: 7,739, 1794:
8,629 personer, af hvilka de, som
hade borgerlig näring, voro 363,
gesäller 178, lärgossar 200,
drängar 217, pigor 899,
manufakturarbetare 365, hustrur 1,594, "ringare
innevånare" 488, söner och
handels-betjenter 135, ståndspersoner 581,
försvarslöse 71, "bräcklige, som
betala mantal" 42, adel med barn och
betjening 124, gamla sjuklige och
oföre 946, barn under 15 år
2,365 och judfolk 61.
Mantalspenningar betalades af 5,132. År 1810
var folkmängden 9,048,1830:10,030,
1850: 16 à 17,000, 1870: 23,850
personer på 7,988 hushåll, och vid
1877 års början 26,816 personer.
Staden var i äldsta tider af föga
betydenhet. År 1481 nämnes den
i femte och sista rummet bland
provinsens städer. I jembredd med
grannstaden Söderköpings förfall
gick dock mot slutet af 1,500-talet
Norrköpings förkofran. Ännu år
1539 voro kronoutlagorna här
mindre än i Linköping och vida
mindre än i Wadstena. Konung Gustaf
I utfärdade 1529 ett bref, hvari han
tog "sin köpstad Norköpingh i sitt
konungsliga hegn, försvar och
be-skerm". Och vi hafva redan sett,
huru äfven hans ättlingar
omhuldade staden. Drottning Kristina,
som vid sin tronafsägelse förbehöll
sig staden till sitt lifgeding,
verkade mycket för staden. För sia
hastiga förkofran under 1600-talet
har dock Norrköping i främsta
rummet att tacka den rike
holländaren Louis De Geer, hvilken valde
denna stad till utskeppningsort för
alstren från sina inom Östergötland
belägna storartade jernverk, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
