Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Taxering, folkmängd, näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 . Norrköping.
Norrköping.
var här, ibland en mängd nya verk
och inrättningar, De Geer valde sin
bostad, då han 1627 första gången
besökte Sverige, och derefter
alltjemt, då han längre eller kortare
tid vistades i landet. Redan genom
k. Gustaf II Adolfs
handelsordinan-tie af d. 10 Juli 1614 har
Norrköping erhållit stapelstadsrätt eller
tillerkänts sjette rummet, näst
Söderköping, bland de rikets städer,
som framgent egde rätt drifva
handel och sjöfart på utrikes orter.
Louis de Geer utverkade nu dertill
1620 års privilegier, hvilka i alla
afseenden gaf detta samhälle en fast
ordning. År 1664 intog
Norrköping tredje rummet bland rikets
städer näst Stockholm och Upsala.
Den har äfven ända till senare
tider i afseende på folkmängden
varit rikets tredje stad, till dess den
i detta afseende förbigåtts af Malmö,
och intager sålunda nu’ det fjerde
rummet.
Invånarnes näringsfång är sedan
gammalt handel, sjöfart,
fabriksrörelse, manufaktur och skeppsbyggeri,
handtverk samt något jordbruk. I
forna tider utgjorde fisket i
Bråviken och laxfisket i strömmen ett
inkomstbringande näringsfång, men
är numera af ingen betydenhet.
Under detta årtionde har visserligen
en anstalt för kläckning af laxrom
och laxodling varit inrättad vid
Holmen och äfven visat godt
resultat, till dess af vattenbrist
föranstaltade provisoriska ombyggnader i
Norrköpings ström och andra orsaker
kommit laxfisket att åter förfalla.
Ehuru icke ensam af betydenhet
står fabriksrörelsen nu högst, och
Norrköping har sedan länge varit
en af landets allra förnämsta
fabriksstäder.
Om stadens verksamhet, handel,
ekonomi, beskattnings- och
befolkningsförhållanden lemna följande
uppgifter, till en del hemtade ur i
kammararkivet förvarade
handlingar, icke obetydliga upplysningar*).
Stadens ringa skatt omkring 1530
förhöjdes sedermera och utgjorde
1539 och 1554 en summa af 30
m:k d:a=221/j m:k ort samt 1558
en summa af 75 m:k ort, hvarvid
sedermera länge förblef. År 1539
uppbar kronan i tullmedel härifrån
113t/a m:k danska. Omkring 1540
utgjorde mantalet på dem, som gjorde
årsskatt, 87 pers. och på dem, som
inga medel hade till gästning, 24
personer. Norrköpings stad och
dess borgare innehade redan vid
denna tid mot skatt och ränta ett
särdeles stort antal lyckor, ängar
och tomter, dels af skatte- och
krononatur, dels af kyrkans f. d.
tillhör igheter Så upptagas år 1543:
för Bkattegor, lyckor, gåfvo 6 borgare : semiopgr.....4 mik d:a 2 öre.
ledunglame ... 4 skill. 1 hv.
borgarespan ... 5 span.
hästar.....20.
för kronoegor (hagar) gåfvo 7 borgare: hagapgr .... 441/, m:k d:a
för konungsqvarn, tull..............36 t:r korn.
för laxfiske och ålfiske gafs............97a t:a lax
något sik eller al.
för Askaby klostergods (2) gåfvo 2 borgare......20 span korn m. m.
för Stregnäs domkyrkejord gafs..........Pgr 21/» m:k d. 2 hv.
för Askaby klestertomter 16 st............pgr 26 skill.
hvarjemte af borgare gafs afgift för följande kyrkotomter i Norrköping:
för åkrar som lydt under S:t Olof (125 spanneland) gåfvo 36 pers. 62’/j t:r korn
för kyrkotomter i Norrköp. nordan bron, gåfvo 2l personer 3 m:k d:a 13 s.
för strömmar, som lydt under S:t Olofs kyrka, Wadstena o. Skeninge kloster
samt själakoren i Norrköping gåfvo 9 pers. dels korn, dels pgr.
*) Jemför Sveriges inre historia från Gustaf I af Hans Forsell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
