Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeda socken - Skedevid, säteri - Skedevi socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skedevid.
Skedevid. 167
i Torrberga mosse säges ett åldrigt
svärd af jern vara funnet på senare
tider. På Åkerstads egor finnas
äfven flera minnesmärken, bland
annat är en rund stensättning nära
landsvägen. I allén härstädes fanns
förr en bautasten, hvilken på
1840-talet blef förflyttad till minnesvård
å generalmajoren, grefve Karl Detl.
Cronhjelms († 1844) graf å
Linköpings griftegård. Der bautastenen
stått hittades sedermera åtskilliga
silfver- och kopparmynt. — Vester
om Ånväga finnes en kulle, kallad
kyrkkullen, såsom det säges deraf,
att man här ämnat uppföra Skeda
kyrka. Enligt en sägen skulle
kyrkan äfven varit ämnad att uppföras
å Bredsäters äng å Ingebo egor. Vid
denna gård finnas äfven
stensättningar. — Å Siktesbo mosse finnes
ett fast berg med branta, höga
väggar, kalladt Borgareön, soin
antages fordom varit kringflutet.
Enligt sägen skall här förr funnits
jernringnr, afsedda att fästa
farkosterna vid.
Postadress: Linköping.
Skedevid, säteri i Tjärstads s:n af
Kinda h:d. Skyedwy i Kind
nämnes 1279 såsom förpantadt af
Magnus Gerason till strengnäsbiskopen
Anund för låntagne 140 mark
Böderm. mynt. År 1345, d. 22 sept.
testamenterade östgötalagman
Ka-nutus Jonsson jemte sin hustru, fru
Katherine Bengtsdotter Skedwy i
Kind till inrättande af en prebenda
vid Linköpings domkyrka, och 1390
omtalas det såsom afyttradt af kantor
i Linköping Niklas Ulfsson till
riddaren Thyrkel Haraldzson. I slutet
af 1500- och början af 1600-talen
var marskalken Kristofer von
Scheiding ställets egare. Af hans söner
skrefvo sig landshöfdingen Karl v.
S. († efter 1656), ståthållaren
Holger († 1631), riksrådet Filip († 1646)
och ståthållaren Otto († 1651) till
Skedevid. De båda förstnämde dogo
utan barn. År 1636 tillhörde
egendomen Holger v. Scheidings enka
Kerstin (Natt och Dag) och bestod
då med underlydande af 26 hemman,
hvaribland 19’/a gamla frälsen.
Synes derpå genom köp tillhört
Gri-penwald och frih. Lindehjelm. År
1683 kallas egendomen säteri af ett
allodialfrälsehemman och 1686 Lid
eller Skiedvi, äfven ett m.
frälsesäteri tillhörigt assessoren Gideon
Rålamb, en halfbroder till Karl
Ottosson v. Scheiding. Denne v.
Scheiding lefde år 1678, och säges
äfven hafva skrifvit sig till Skedevi.
Köptes vidare af k. rådet, grefve
Jakob Spens († 1721) samt
tillhörde sedermera hans enka Beata
Bonde († 1732), derpå mågen, riksr.
grefve Anton Wrangel († 1763),
g. m. Anna Sofia Spens († 1761).
Egdes vidare af riksrådet, grefve
Melker Falkenberg! († 1795; samt
såldes 1810 af sonen,
öfveratekam-marj., grefve Henrik F. till
ryttmästaren Klas Engelcrantz och af
honom 1816 till prosten Isr. Gust.
Wänman men återköptes af
Engelcrantz. År 1820 försåldes
egendomen till friherre Aug. von
Friesen-dorff. Tillhörde derefter Viktor
Hartman, 1851 kronolänsman Pedro
Ad. Dahlstedt och herr J. A.
Lo-dén, 1853 fältkamereraren S. J.
Bergman, som köpte egendomen för en
summa af ll2,333’/3 rdr. Har
sedermera öfvergått till slägten
Pontin och eges för närvarande af
enkefru Adéle Pontin.
Hufvudbyggnaden, uppförd åren
1769—81 i tre våningar af sten,
är särdeles vackert belägen samt
omgifves af park och trädgårdar.
Egendomen består af 2l/a m.
frälsesäteri med underlydande 76/8
mantal inom socknen. Till gården höra
fiske och betydlig skog.
Skedevi socken i Finsponga l:s
härad gränsar i nordvest och
nordost till W. Wingåker samt i
nordost till sjön Tisnaren mot 0.
Wingåker i Södermanland, i sydost till
Simonstorp, i sydvest till Risinge
och Regna. Socknen är den nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
