Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skedevi socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Skedevi socken.
Skedevi socken.
ligast belägna inom provinsen.
Arealen är 2,7980 qv.-mil, hvaraf 0,5862
vatten eller 51,187 tunnl. = 286,650
qv.-ref land utan vatten.
Uppgifterna till hush.sällsk. upptaga 48,842
t., hvaraf
3,834 t. åker och odl. jord,
3,380 „ äng, samt
41,628 „ skogbärande mark.
Socknen är ett temligen utplattadt
bergland, genomskuret af en mängd
sjöar. Enligt en ännu gängse
sägen skulle det med gölar och allt
vatten inberäknadt finnas sjöar till
lika antal med dagar i året.
Enligt äldre uppgifter skulle här vara
100 till 118 större och mindre sjöar.
Af dessa är Tisnaren, här vanligen
kallad Storsjön, störst samt
inskjuter i socknen med Kallfjärden,
Kyrkviken med Skärfors och Södervikarne.
Det största vattendraget är
Skär-forsån från sjön Hunn. Af öfriga
sjöar nämna vi Ytter-, Bör-, Rol torps-,
Mål-, Wi- och Sörsjöarne, Gölen,
Regnaren, Wagnaren, Ön-,
Gunnar-Tomtorps-, Lill-, eller Sill-, Erstorps-,
Frogtorps- och Långsjöarne,
Fjäla-ren, Wisken, Brosjön, Mögsjön,
Ny-lingen, Hem-, Säf- och Grytsjöarne
m. fl. På Tisnaren förekommer
hägring. Rådande jordmånen är lera,
sand och dungjord. — Af socknens
flera vägar är dock blott en större,
hvilken kommer från W. Wingåker
och går först i sydostlig riktning
till kyrkan, derpå omkring
Kyrkviken samt vidare åter åt sydost förbi
Frängsäters gästgifvaregård och till
Risinge. Denna väg anlades 1736
och refvades 1752. Dessutom
finnas flera härads- och sockenvägar.
Folkmängden var 1750: omkr.
1,700, 1790: 1,977, 1815: 2,278,
1830: 2,ö24, 1850: 3,131, 1870:
3,719 och 1873: 3,803, hvaraf 1,877
män. — Hemmantalet är 55’/4 oförm.
och 55 förmedl. Af folkskolor
finnas här 2 fasta och 2 flyttande
folkskolor samt 3 småskolor. I de
förstnämda undervisas 150, i de
flyttande 325 och i småskolorna till-
sammans 40 skolbarn, under det 3
undervisas i allm. läroverk, 14 i
hemmet, 2 sakna undervisning
tillföljd af naturfel och 44 af annan
anledning. Af skolbarnen äro 271
gossar och 307 flickor.
Gårdar inom socknen äro: Bonäs
’/a, Björnhult 1, Braxnäs 1,
Bre-myra 1; Brenäs 1, Bromstorp ’/1,
Bräntorp 1/a, Byle 2, Båltorp ’/a.
Danstorp f/8, Eksjö 2, Erstorp ’/
Espetorp .’/a, Fogeltorp ’/*,
Froge-torp ’/a; Frängsäter 2, Fårenäs 1/8,
Gölstorp ’/», Hageby 2, Hageryd
med Ryd 1, Husby 1, Häfla 1,
Johannislund 2, Ka! bo 1,
Kexel-vik ’/aj Kindstorp 1, Magnehult
’/a, Mullsäter 1, Nora 1,
Perstorp V2, Qvarnfallet ’/t, Reijmyra
1, Rol torp 7j, Ruda ll/a, Ryd ‡L
Sila 3, Sillsjö 1, Sillsjötorp HL
Sjöändan eller Mogestorp ’/g,
Skar-björke ’/a> Skyttetorp 1/8, Starrnäs
ill, Sulenäs V4, Sund 2, Sunda ’/a,
Svarttorp 2, Tisenhult 2l/a, Torp 3/t,
Torpa 1, Torstorp ’/a, Tummetorp
1, Tölingsnäs 1, Walleräng 1,
Wal-lerängstorp */4, Åndenäs 1, Öbotorp
Vj, Ölmetorp 1 och Öna 2 mantal.
Öbotorp och Öna äro belägna på
en ö i Tisnaren. Hufvudnäringar
äro åkerbruk, skogsbruk, bergsbruk
och fabriksrörelse. Humleodling
idkas icke obetydligt. Humlen är i
marknaden känd under namnet
Ving-äkershumle, enär det i allmänhet är
Vingåkersbor, som utföra och
försälja den humle, som Skedevi
socken producerar. Trädgårdsskötseln
har här af gammalt varit med nit
omfattad. Som binäringar nämnas
fiske, slöjd och smide till eget
behof, samt utförsel af skogsbär. —
Årliga utsädet är 1,890 t:r spanmål,
l,4f0 t:r potatis och 38 t:r lin
eller hampa. — Af djur framfödas
här 328 hästar, 688 oxar, 54
tjurar, 1,418 kor, 568 ungnöt, 2,580
får och 670 svinkreatur. — Bland
verk och inrättningar märkas Hätia
stångjernsbruk, valsverk och
spiksmedja, Skärfors jernmanufaktur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
