Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenninge, uppstad - Historia - Storlek, folkmängd, taxering, näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173 Skeninge.
Skeninge.
legier med 8 års skattefrihet,
räknadt från krigets slut, och rättighet
till de förra fyra marknaderna.
Sedermera stadfäs tades och
förbättrades dessa privilegier 1580, 1587,
1594, 1620, 1644, 1650 och 1652.
— Emellan åren 1538 och 1543
var staden förlänad till riksrådet
och ståthållaren Abraham Eriksson
Leijonhufvud, och 1654 förlänades
den till riksstallmästaren Robert
Douglas († 1662), som samma år
upphöjdes till grefve med Skeninge
som grefskap. År 1664 återkom
staden under kronan samt utgjorde
derefter i enlighet med kon. Karl
X Gustafs testamente tillika med
Dals, Lysings och Göstrings härad
en del af drottning Hedvig
Eleonoras lifgeding. Efter hennes död 1715
återkom staden och har sedermera
förblifvit under kronans omedelbara
förvaltning.
Att staden under äldre tider mer
än en gång förändrade utseende
efter de svåra eldsvådor, som den allt
emellanåt undergick, synes
påtagligt. Enligt äldre uppgifter skulle
den till sitt omfång varit så
vidsträckt, att den sträckt sig en
fjerdedels mil åt alla håll. Denna
uppgift kan med allt skäl lemnas åt
sitt värde, men otroligt synes icke
att åtminstone en del af klostrets
byggnader varit belägna ganska
långt från staden eller ock har väl
staden efter någon af eldsvådorna
blifvit ånyo utstakad i närheten af
den afbrunna. På så vis torde man
kunna förklara den mängd
lemningar af byggnader, man här och hvar
funnit i stadens omnejd. Bland
gator, som förekomma i medeltidens
handlingar, nämnas Sprættu-,
Fol-lingis-,HeIgona-,Gyldis- och
Dighra-gatorna o. s. v. För närvarande är
staden temligen oregelbundet byggd.
Husen äro af trä, merendels två
våningar höga. Den är, liksom under
1700-talet eller kanske från ännu
äldre tider, indelad i fyra qvarter,
nemligen Follinge-, Sprättebrunns-,
Bro- och Nordanåqvarteren. Staden
har trenne torg: Stortorget, som är
det äldsta och beläget nästan midt
i staden, Kyrktorget i söder, och
Jerntorget från början af detta
århundrade, åt norr vid ån, hvartill
från 1878 kommer en torgplats för
kreaturshandel vid marknader och
månadsmöten. Af gatorna äro de
förnämsta Follinge-, Linköpings-, G:la
och Nya Wadstena-, Prest-, Helgona-,
Kyrk-, Svartbrödra- eller
Wistena-gatorna m. fi. Ny plan för staden
är upprättad.
Staden upptager med sina tomter,
som äro 164, hvaraf 29 obebygda,
en areal af omkring 263 qv.-ref.
Emellan åren 1871—75 uppbyggdes
endast 2 nya boningshus.
Tillhörande jordegor och lägenheter hafva
en areal af 9,524,40 qv.-ref, hvaraf
6,938,40 åker, 442 äng och 2,144
betesmark, i mantal satta till 213/t.
Taxeringsvärdet utgjorde 1875:
739,584 kronor, hvaraf 414,305 kr.
för hus och tomter samt 325,279
för jordar. Detta är enligt
lands-höfdingeembetets sista
femårsberättelse. Enligt generalstabens
topografiska afdelnings uppgifter af 1876
är arealen 0,0813 qv.-mil eller 1,881
tunnl. = 10,540 qv.-ref. — Stadens
bevillning uppgick 1874 till 1,681
kronor. — År 1664 innehade staden
det 47:e, 1735 och 1816 det 49:e,
1845 det 47, 1856 det 51 och 1876
det 63 rummet bland Sveriges städer.
Stadens folkmängd uppgifves 1754
till 640, 1790 till 796 och 1810 till
777 personer, hvaraf 334 män,
fördelade på 162 hushåll, 1815: 851,
1840: 1,084, 1852: 1,275, 1870:
1,430 på 404 hushåll, 1873: 1,582,
hvaraf 705 män. Yid 1876 års
början var folkmängden 1,601, ökades
under året med 43 födde samt 191
inflyttande, men minskades med 64
döde och 161 inflyttande, hvadan
folkmängden vid årets slut var 1,633.
Såsom redan nämdt var det
under äldre tider och intill 1466 års
brand som Skeninge var af någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
