Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenninge, uppstad - Storlek, folkmängd, taxering, näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Skeninge.
större betydelse. År 1481 nämnes
den emellertid sist bland länets
städer. År 1527 hade den dock
ombud vid riksdagen, men hade sin
egentliga betydelse genom sitt
åkerbruk och den betydliga jord, som
den dels af gammalt egde och dels
fått sig anslagen af de indragna
klo-steregorna. En del af
klosterjorden hade likväl vid reduktionen
blifvit indragen under kronans
disposition. Efter stadens upphäfvande
1543 utsträcktes denna
dispositionsrätt äfven till den gamla egentliga
stadsjorden. Enligt ett
skattläggningsprotokoll *) från sistnämde år
utgjordes denna jord af
Åker tunnl. Äng till lass hö.
Köpejord......155’/, 37
Kyrkiones och prebende-
jord..............116 23»/,
Stadsvaden.....37Vi 29
Spetaljorden..........48 40
Till Nonneklostret . . 141 50
Till Helgona kyrka . . 4’/, —
Till Biskopsberg ... 42 —
Till gamla munkaklostret 24 —
5 Lyckor......32’/, 2
Stadseng, den borgarne
bruka......— 50
6003/, 2311/,
Om köpejorden heter det: Item
är vetandes, att all then köpejord,
som legat hafver till Skeninge stad,
hafva borgmästarne uppburit
skatten aff til Stadsens behöft’, men nu,
sedan borgarne droge från Skeninge
till Vadstena, är samma jord
skatt-lagd under kronan. Omkring 1530
var stadens skatt 20 m. d. samt
af stadsvaden ibid. 10 m. d. Om
stadens förmögenhetsvilkor strax
efter 1570, då den återerhållit sina
stadsprivilegier, kan man i någon
mån sluta sig af 1571 års
taxeringsregister till Elfsborgslösen, om man
jemför detsamma med dylika för
länets öfriga städer. Häri upptagas
*) Protokollets måttbestämmelser å jorden äro satta i "tönnland" och
"spann-land" som blifvit förvanlade till tunnland efter prop. 1 tönnl. = 6 spannl. = 3
tunnl., såsom i handl. är angifvet. (Se Sveriges inre hist. från Gustaf I, af Hans
Forsell.)
Skeninge.
43 taxerade och skattande personer,
hvilka egde
Silfver .... 368 lod
Koppar .... 81 lisp. 5 m.k
Tenn och messing 7 „ 3 „
Hästar och stod . 54 st.
Oxar. .... 12 „
Kor.....86 „
Ungnöt .... 19 „
Får och lam . . 110 „
Svin.....59 „
Härför skulle erläggas i skatt:
Solf 20 lod 1 Vj qv.; Penn:r 135
mark Va öre, hvilket, då skatten
utgjorde 1/18 och silfret 1 lod =
5 m:k, gifver ett taxeringsvärde af
lösegendomen af 4,320 mark, den
lägsta summan af alla för
Östergötlands städer.
Huru mycket af jorden, som
återlemnades år 1570, är obekant.
Sannolikt återerhölls allt, men den var
åtminstone under 1600-talet så
betungad af skatter, att staden år 1682
klagar öfver, att behållningen deraf
var ringa eller ingen. Stadskassans
inkomster af tomtören m. m.
uppgingo blott till 203 dal., 10 öre 10
pgr, hvarför den 1673 bestämda
lönestaten för magistrat m. m.,
uppgående till 321 d. 10 ö. 16 p.
måste till en del betäckas med tillskott
af 118 d. 12 pgr. Mot slutet af
1600-talet äro stadsegorna uppförda
för 16 mantal med 408 dal. smts
jordboksränta. Staden hade då 305Va
tunnl. åker samt jemte mulbete 77
lass äng, för hvilket de årligen
utgjorde landgillen af 135 t:r
spanmål.
År 1683 funnos här 89 borgare
och 24 "skattemän, dock edsvurna
i staden." Omkring 1760 fanns här
obetydlig minuthandel och en 1755
anlagd spinnskola, som hörde under
kammarduksfabriken i Wadstena.
Senare under samma århundrade
funnos här ett siden- och linnetryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
