Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenninge, uppstad - Kyrkor - Skolor - Byggnader - Skenäs, kungsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179 Skeninge.
Skeninge.
Sen tjugu års krig med gruflig brand och
låga
Samt pest och hungersnöd fått Svea
länder plåga
Och Gud vårt arma land i Nystad frid
beskärte,
Till detta Herrans hus och tempel mig
förärte
Kongl. konst-statsinspektoren vid
stora Kopparberget, Herr Erik
Sohl-berg och dess kära maka, Wålborna
Fru Katarina Lybecker etc.
Generalvisitation försiggick senast
åren 1837 och 1870. — Af stadens
kassor uppgick kyrkkassan 1874 till
kr. 1,499:93 och premiekassan till
1,600 kr., under det skolkassan hade
en skuld af kr. 18:89. — Stadens
griftegård var till år 1813 omkring
kyrkan, men förflyttades nämde år
utanför vestra tullen, men då denna
plats icke befunnits lämplig utanför
Vadstenatullen.
Såsom ofvanför är nämdt fanns här
redan under katolska tiden
undervisningsanstalter, men den skola, som
sedermera varit härstädes, leder icke
sitt upphof från någon af dessa.
Staden synes åtminstone en tid varit
utan läroverk, men år 1579 lät
konung Johan III upprätta en skola
härstädes, om hvilken man dock
saknar all kännedom. Äfven denna
synes likväl hafva upphört med sin
verksamhet. År 1649, den 7 aug.
förordnade emellertid drottning
Kristina, att en skolmästare skulle
Annas härstädes, och år 1686
förökades skolstaten af k. Karl XI med
ännu en lärare, som skulle vara den
förre behjelplig att lära barnen räkna
och skrifva. Sedan dess fortsatte
läroverket såsom en s. k. lärdomskola
med 2 lärare intill år 1839, då det
sattes på indragningsstat och fick
sedermera endast en lärare med
rektors titel. Denna skola förde
emellertid slutligen ett alltmera tynande
lif, och under läsåret 1867—68 var
den till och med icke öppnad. I
april 1869 öppnades den dock åter,
då 18 lärjungar, fördelade på två
afdelningar, erhöllo undervisning.
Kort derefter stängdes den
emellertid ånyo.
Staden har 1 fast folkskola och
1 s. k. småskola. Den förra är
indelad i två afdelningar med 65
lärjungar. I den senare undervisas 38
lärjungar. Af stadens i skolåldern
varande barn undervisas föröfrigt 3
i allmänt läroverk, 100 i enskild
skola och 16 i hemmet. Af
skolbarnen äro 115 gossar och 107 flickor.
Förutom kyrkan omnämnes bland
stadens byggnader:
Rådhuset, beläget vid gamla
torget och uppfördt af sten i två
våningar år 1770. Stadens äldsta
rådhus uppbrann 1718. Öfver dörren
till detsamma lästes följande:
Hæc domus odit, amat, punit, conservat,
lionorat,
Nequitiam, pacem, crimina, jura, probos.
I dess ställe uppfördes vid torget
ett nytt i två våningar men äfven
detta uppbrann vid den stora
eldsvådan d. 9 mars 1760.
Af fornlemningar har här funnits
trenne runstenar, af hvilka en i
kyrkan och tvenne i hospitalsmuren.
Desamma hafva länge varit förkomna.
Deremot påträffades ytterligare en
vid senaste reparationen af kyrkan,
då man skulle uppbryta planstenarne
i ena sidodörren. — I en åker å
stadens område hittades år 1877 en
malmgryta, innehållande flere tusen
tunna mynttecken af silfver. Af
desamma voro åtskilliga försedda med
bokstafven S, en del andra hade ett
krönt M och å andra åter syntes ett
menniskoansigte. De största af dessa
mynt voro af lika omkrets som våra
dagars äldre ettören, och har man
antagit, att åtminstone en del af dem
blifvit präglade under konung
Al-brekts tid. Fyndet hade varit
omgifvet af näfver.
Skenas, kungsgård i Östra Husby
s:n af Östkinds h:d, som år 1342 skall
hafva blifvit utbytt af konung
Magnus och hans gemål till Knut
Folkesson. Skall sedermera genom arf
på qvinnolinien år 1488 hafva till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
