Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skurebo, frälsesäteri - Skäggestad, egendom - Skälboö, säteri - Skällviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 SkSlboö.
SkälIviks socken.
1700-talen samt ännu 1818 under
Som viks säteri men tillhörde 1852
prosten Fr. Drotty samt försåldes
1875 af enkefru Wilhelmina Drotty
för 18,000 kronor till
skogsförvaltaren J. P. Holmberg.
Skäggestad, egendom i Törnevalla
s:n af Åkerbo h:d, best. af 26/8
mantal skatte. En del af denna gård
såldes 1385 af Bo Jonsson till Askeby
kloster. År 1757 köptes 1 mantal
till skatte af majoren Rydingsvärd
och 6/j mant. år 1763 af inspektören
Hjelm. Tillhörde år 1850 enkefru
Karin Malmström men försåldes 1878
till herr John Andersson på Linghem.
Skälboö, säteri i Skinberga s:n af
Hammarkinds h:d, som 1683 kallas
Öön och 1689 Stjählboö,
samman-bygdt af 3 hemman Stjähla. Ännu i
midten af 1700-talet kallades
egendomen af allmogen vanligen för Ona.
Under 1500-talet skall denna
egendom hafva innehafts af
befallningsman på Stegeborg, häradshöfdingen
Henrik Nilsson, som skref sig till
Skälbo på Oen. Donerades 1636 till
dennes son, öfversten Lydert Rytter
eller Reuter af Skälboö, såsom
familjen efter adlandet kallade sig, samt
utbyttes från reduktionen af Johan
Reuter. Säges derefter hafva
tillhört slägten till den äldre grenens
utgång 1720 med öfverstelöjtnanten
Henrik R. Egdes 1726 af generalen,
frih. Jakob Burensköld och senare
af fänriken, frih. Didrik Kagg, gift
med Katarina Charl. Reuter af
Skälboö, 1750 af hans arfvingar, 1783
af majoren Alexander de Geer (†
härstädes 1814), derefter och till sin
död 1832 af hans enka Ulrika
Elisabeth Wolffelt, vidare af deras son,
kapten Fredr. Wilh. de Geer († härst.
1850), samt derefter och ännu af
hans arfvingar. Egendomen
innehafves af äldste sonen, kapten
Ludvig de Geer.
Gården är belägen nära Tvärån
och bebyggd för ståndspersoner. Den
består af 3 mantal, hvaraf 2
frälsesäteri och 1 rå och rör med Hälla
qvarn och såg. Arealen uppgifves
1872 till 1,297 tunnl., hvaraf 222
t. åker, 115 äng och 960
skogbärande mark. — Afståndet är till
Söderköping 1,3 mil.
Skällviks socken i Hammarkinds
härad gränsar i norr och nordost
till Slätbaken, i öster till Östersjön
och S:t Anna, i sydvest och vester
till Börrum och Mogata. Arealen är
0,6610 qv.mil, hvaraf 0,6403 fastland,
0,0160 öar, holmar och skär samt
0,0047 vatten eller 15,189 tunnl. =
85,060 qv.-ref land utan vatten.
Uppgifterna till hush.sällskapet upptaga
14,006 tunnl. hvaraf
2,613 tunnl. åker och odl. jord
1,459 „ äng, samt
9,934 „ skogbärande mark.
Vid vestra gränsen samt äfven till
det inre är socknen upptagen af
bergs-och skogsmark. Närmare hafvet
utbreda sig dock öppnare slätter.
Rådande jordmånen är lera. Förr har
här funnits en insjö, kallad Träsken,
som dock numera är igenvallad. —
Socknens förnämsta väg kommer från
Söderköping och går först åt vester
samt fördelar sig derefter dels åt
söder till Börrum och dels åt norr
förbi kyrkan och öfver Stegeborgs
tvenne sund, af hvilka det norra
öf-verfares på färja, till Wikbolandet.
Nära kyrkan, vid Stegeborgs
herrgård, utgår en väg i sydostlig
riktning förbi Degerhof till S:t Anna.
Genom Stegeborgs- och Ettersunden
går stora segelleden ut till hafvet.
Yid kusterna finnas flera
lastage-platser, bland hvilka de förnämsta
äro vid Stegeborg och Degerhof.
Yid Stegeborgs lastbrygga är 11 fots
och i hamnen 18 fots djup. Vid
De-gerhofs lastbrygga är 9 fots och i
hamnen 18 till 30 fots djup, men
Etter- och Stegeborgssunden
medgifva endast 15 fots djupgående
fartyg att passera. Hufvudexporten
härifrån är spanmål och trävirke.
Folkmängden var 1754: 970,1790:
972, 1810: 1,115, 1830: 1,253, 1850:
1,555,1870:1,500,1873:1,568,hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
