Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skällviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skällviks socken.
Skällviks socken. 187
788 män och 1874: 1,625. —
Hemmantalet är 493/4 oförm. och 44’/8
förmedl. — Här finnas 2 fasta
folkskolor med 195 skolbarn. Af barn
inom skolåldern undervisas föröfrigt
7 i allm. läroverk och 65 i hemmet.
Gårdar inom socknen äro:
Aren-torp 2 ’/4, Askesum 2, Björn vik 1ji,
Botentorp 1, Bottna 2’/j, Bråta 2*/2,
Burtorp 2, Degerhof 2, Eknön 2,
Fruelöt l/4, Fängtorp l/a> Gallnäs
1/J, Gibbenäs 2, Gränsnäs 1/2, L.
Hammantorp ’/a» St. d:o 1,
Karlstorp l1/a, Kindtorp i/2, Korsnäs 1,
Listorp 1/j, Långelid 1/4, Nartorp
’/a, Örmestorp ’/a, Ramshult 1/4,
Stegeborg 81/a, Tegeltorp ’/8, Trärum
2*/„ Tångelöt % L. Ulfvebo 1, St.
d:o 1, Uppäng 1 »/4, Wähle %
Yt-terby 1, Yxeltorp l’/2 och
Ålhult 1/4 mantal. — Hufvudnäringen
är åkerbruk. Dessutom idkas fiske
vid kusterna och brytas
jernmalms-grufvor vid Nartorp (se denna
artikel). Bland ödelagda grufvor
nämnes en år 1725 upptagen blygrufva
på Stegeborgs egor. Vid Örmestorp
och Yxeltorp äro qvarnar. Årliga
utsädet är 1,318 t:r spanmål, 433
t:r potatis och 6 t:r lin eller hampa.
Af djur framfödas här 150 hästar,
280 oxar, 48 tjurar, 600 kor, 210
ungnöt, 529 får och 127 svinkreatur.
Skyeldawik nämnes 1289,
Skyal-dowiik 1305 och 1319 samt som
socken 1325, skrifves senare under
1300-talet Skællowik och
Skælle-wika, SMeldowik m. fl. och under
1500-talet SkellaviH och Skelvig.
Skällvik utgör med sitt annex S:t
Anna ett regalt pastorat af tredje,
förut af 2:a klassen. Vid nuvarande
komministers afgång får hvardera
socknen sin egen kyrkoherde.
Kyrkan, som under katolska tiden var
helgad jungfru Maria, är mycket
gammal. Den var förr en korskyrka
af tegel och gråsten men har genom
tillbyggnader nu fått en lika bredd
samt håller i längden 78 och i
bredden 42,5 fot. Kyrkan har undergått
grundliga reparationer 1822 och på
1860-talet, samt har blifvit belagd
med skiffertak. Till sitt inre är hon
hög och ljus samt med vidt och
stort mellanskepp men sidoskeppen
af blott 2 alnar 4 tums bredd
mellan pelarne. På norra och södra
väggen finnas två runda
rosettfönster. Altartaflan, föreställande
Kristi korsfästelse, är hitskänkt af
fals-grefvinnan Elsa Elisabeth, f. Brahe,
år 1674. Dessutom finnes ett
gammalt helgonskåp, hvaraf likväl ena
halfva dubbeldörren fattas. I
midten är jungfrun med barnet i
sni-dadt arbete. På dörrarnas insidor
äro tre helgon målade; dörrarnas
yttre målningar äro förstörda. Det
hela är förgyldt. En äldre tafla
framställer Kristi uppståndelse.
Predikstolen, prydd med de fyra
evangelisterna och deras attributer i hvitt
och guld, är hitskänkt 1661 af Isak
Enefelt med fru. Orgelverket om 8
stämmor är af Wistenius år 1762
men i senare tider repareradt. Det
äldre orgel verket hade 6 stämmor.
Från 1607 finnes en dopfunt af sten.
I koret är en graf, tillhörande
grefliga familjen Mörner. I stora
gången är en grafsten med en sköld
med ett bakvänd t N på midten.
Kring skölden läses Hic iacet:
vlu-id .... vi .. i de.. bo .. mot.
Öfver hofpredikanten Georg N. Hjorth
(† 1672) finnes ett ovalt epitafium
af teljsten. Under ett vapen (en
riddare i rödt falt) läses: Aedle och
Manhaft Johan Kriegh, Fursteliger
Stalmester, föddes år 1626 d. 23
Dec. Död 1666 d. 14 Sept. Å
storklockan, som är omgjuten 1792,
läses:
Kristen, då du hör mitt ljud
Tränga sig fram till ditt öra
Sucka heligt till den Gud,
Som vi alla dyrka böra,
När Du älven finner mig
Efter våra döda ringa
Mins, att domsbasun skall klinga
Och ur grafven kalla dig.
Afståndet från kyrkan är till
Söderköping 1,8 och till Linköping 5,8
mil. Generalvisitation försiggick se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
