Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skällviks socken - Skärblacka bruk - Skärfors, manufakturverk - Skärkinds härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Skällviks socken.
nast 1854 och 1868. — Kyrkkassan
uppgick 1874 till kr. 399:13 och
skolkassan har enskuldåkr.2,268:80.
Ett af de förnämsta
minnesmärkena från äldre tider inom
provinsen, nemligen Stegeborgs slottsruin
(se Stegeborg) räknas hit, ehuru
den egentligen är belägen inom O.
Ny socken af Björkekinds härad,
dit den s. k. Stäkeholmen föres i
jordboken, men Stegeborgs
nuvarande herrgård hör till Skällvik.
Måhända äfven det ursprungliga
slottet varit beläget härstädes. På
Eknön finnas lemningar af en
jordskans och vid smalaste passet
emellan ön och södra landet synas spår
under vattenytan af förpålningar,
hvilket allt varit användt af konung
Gustafs folk år 1521, då danskarne
under Severin Norrby, som med sin
flotta beherskade Östersjön, sökte att
undsätta Stegeborgs slott, hvilket
dock misslyckades genom anfall af
den manhaftige Arvid Westgöte,
som med sin tappra skara lägrat vid
Skällviks prestgård. Sundet kallas
ännu Pålsundet, och å ön har
åtminstone förr funnits en stuga,
kallad Skansvallen. — År 1598 den 9
september utkämpades vid Stegeborg
en strid emellan hertig Karl och
konung Sigismund, der den senare
segrade utan att likväl deraf vinna
några fördelar, enär han som
bekant kort derefter blef i grund
slagen vid Stångebro. — Inom
socknen var förr det s. k. "Skäldoviks
slott" beläget (se Stegeborg).
Måhända äro de murar efter större
byggnader, som finnas vid torpet
Tegelladan å Stegeborgs egor,
lemningar af detta slott. Sägen
förmäler att det äldsta herresätet varit
beläget härstädes.
Postadress: Skällvik.
Skärblacka bruk i Kullerstads s.-n
af Memming8 h:d. Bruket anlades
1639 å hemmanet Hagets egor.
Egdes omkring 1750 af brukspatronerne
Peter Agrell och Karl Tisell, omkring
1800 och 1820 af grefve Karl Gust.
Skärblacka bruk.
Spens och hans son med samma
namn, samt såldes 1824 till
grosshandlaren E. G. Godenius, som åter
1840 försålde detsamma till
brukspatron Konr. Kristian Pamp till
Ljusfors, hvars enka Mathilda
Pål-man hade bruket 1850 och 53.
Nuvarande egaren är brukspatron John
Örvall.
Bruket anlades först för
stångjerns-tillverkning men från 1777 och 1807
äfven för manufaktur. Detsamma
är dock af mindre betydenhet. Det
tillverkar stångjern samt furu-,
ek-och klippspik.
Stångjernstillverk-ningen utgjorde år 1874 endast4,000
centner. Här finnes äfven qvarn och
såg. År 1870 stadfastades ett
aktiebolag, som härstädes anlade en
fabrik för tillverkning af
pappersmassa af trä på mekanisk väg,
hvilken fabrik år 1874 förändrades till
pappersbruk. Bruket är beläget nära
Motala ströms utflöde i Glan.
Skärfors, manufakturverk i
Skedevi s:n af Finsponga l:s härad har
sedan länge hört till Häfla bruk,
(se Häfla) men är en yngre
anläggning än detta. År 1873 var
tillverkningen vid båda dessa bruk
29,429 c:r stångjern och 1,570 c:r
jernmanufaktur af diverse slag. År
1874 utgjorde
stångjernstillverkningen 39,024 c:r.
Skärkinds härad i länets 4:e
fögderi gränsar i norr till Memmings,
i öster till Hammarkinds, i vester
till Åkerbo och Bankekinds härad
samt i söder till Norra Tjusts
härad af Kalmar län. Häradet hör
helt och hållet till Skärkinds
prosteri. Följande socknar äro inom
häradet belägna: Skärkind,
Gårdeby och Östra Ryd, större delen af
Gistad och Yxnerum samt en liten
del af Björsäter. Socknarna
Skärkind, Gistad, Gårdeby, Östra ’Ryd
och Yxnerum hafva sina kyrkor
belägna inom häradet.
Traktens ting höllos i forna tider
vid det domaresäte, som är beläget
nästan i midten af Skärkinds soc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
