Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starby, kungsgård - Starby, Östra-, eller Hospitalsladugården - Stegeborg, fordom fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Starby.
Stegeborg. 209
men försörjas, utom torparnes
kreatur, omkring 200 nötkreatur samt
8 à 10 par hästar. Ar 1876
framföddes här 120 kor, med 90,000
kannors mjölkafkastning, 30 ungnöt,
25 par oxar och 19 hästar. År 1760
bestodo gårdens förmåner i 80 t:rs
utsäde, tillräcklig äng, nödtorftigt
mulbete, litet skog på kronoparker,
ett tegelbruk, 6 st. rödingsfisken i
Vettern och 8 dagsverkstorp,
hvarjemte 72V8 kr. skatte och immediate
hemman gjorde dagsverken. År
1825* fanns här något öfver 100 t.
åker samt 9 dagsverkstorp inom
samt 27 utom församlingen etc.
Tegelbruket är i senare tider nedlagdt.
— Afst. till Vadstena är omkr. 0,i mil.
Starby, Östra-, eller
Hospitalsladugården nära Tegel ladsviken i S:t
Pers s:n af Aska h:d best. af 1 m.
krono med Vadstena klosterjord. Har
under katolska tiden tillhört
Vadstena kloster, var sedermera kronans
men hörde 1687 och hör ännu till
Vadstena hospital.
Stegeborg eller rättare Stäkeborg
efter Stækaborgh och Stäkeborg,
såsom namnet oftast skrifves i äldre
handlingar, under det Stegeborg är
en dansk förändring af detsamma,*)
var fordom ett af landets vigtigaste
fästen och omtalas, såsom
beher-skande inloppet till Östergötland, ofta
i vår äldre historia. I början af
1300-talet hade konung Birger här
ofta sin hofhållning och utsände
härifrån flera skrifvelser såsom åren
1310, 11, 12, 15, 16 och 18.
Sistnämnde år blef hans son, hertig
Magnus, som förgäfves sökte att försvara
slottet mot sina farbröders
anhängare, tillfångatagen härstädes.
Samtidigt skall äfven slottet blifvit i grund
förstördt. Det förekommer icke heller
omtaladt på några år utan i stället
omnämnes en under Stegeborg
lydande gård Skialdovik, nu Skällvik,
på södra sidan om det efter
Stegeborg benämnda sundet, hvilken gård
förekommer 1319 såsom såld af
hertig Eriks enka, hertiginnan Ingeborg
till biskopen i Linköping Karl Bååt
för 500 mark penningar, som
biskopen utlagt för rikets behof. Detta
köp bekräftades 1321 af hennes son,
konung Magnus för evärdelig tid
för biskop Karl och Linköpings
domkyrka. Skyeldavik omtalas dock
redan 1289 och Skoeldewich 1292. År
1332, d 14 okt., återbytte konung
Magnus sig af biskop Karl dennes
gård och gods i Skyaldovük mot gods
på Visingsö m. m. men samtidigt
upplät konungen åt biskopen "på
dess lifstid kungsgården Skeldoviik
och öarne Fiotö, som legat under
Stegeborgs slott*. År 1333 förband
sig kon. Magnus att "för de
kostbara byggnader, biskopen å
Skällvik uppfört, lemna honom eller hans
rättsinnehafvare 200 mark i
penningar årligen" med pant i Borgs gods,
hvilka gods han likväl kort
derefter återtog och som pant i stället
lemnade sina nybyggen Fiskebäck
och Hagaboda m. m. Samma år
synes konungen vistats en längre tid
här, och från Skieldvigs slott
utfärdade han flere bref. År 1336
nämner kon. Magnus i ett bref, att
han pantsatt Skällviks slott och
Östergötland. Mot slutet af 1300-talet
återuppbyggdes Stegeborg, och
Skällvik förenades antagligen dermed.
Slottet, som, att döma af till vår tid
bevarade ruiner, först haft sin plats
vid Yxeltorpsviken, var nu beläget
på Stäkeholmen mellan båda sunden.
År 1391 innehades det af en tysk
Evert Molteke. År 1413 var Jöns
Finnson höfvidsman härstädes, 1427
Magnus Drake och 1434 italienaren
Giovanni Franco, i svenska
urkunder kallad Johan Valen, som
derjemte var slottshöfding på Köpings
*) Namnet härleder sig från det fornnordiska ordet Stile, Stäk eller Stock,
som betyder pålverk, stockar eller försänkningar i ett trångt farvatten samt från
ordet borg, som skall betyda fäste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
