Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stegeborg, fordom fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Stegeborg.
Stegeborg.
hus. Johan Valen vistades under
det Engelbrektska befrielsekriget
först på Köpings hus, men då ett
anfall på detsamma var att förvänta,
flydde han till Stegeborg, men icke
heller här fick han länge vara i fred,
och då Engelbrekt kom hit, iritog
han utan svårighet slottet, hvarefter
det öfverlemnades till biskop Knut
i Linköping, mot vilkor att ej släppa
in k. Erik af Pomern. Sedan rikets
fästen i enlighet med fördraget d. 14
okt. 1435 emellertid blifvit
öfverlemnade till konungen, insattes här
tvärt emot öfverenskommelse en
ärelös utlänning, som kallade sig Johan
Fleming, till höfvidsman. Under
sitt sista rundtåg genom riket
belägrade Engelbrekt genom väpnaren
Erengisle Nilsson slottet ånyo. Vid
mötet i Söderköping 1436 tvingades
Fleming att lemna slottet till
riks-marsken Karl Knutsson (Bonde), som
snart öfverlemnade det till sin
halfsyster man, riddaren Nils Stensson
(Natt och Dag). De båda svågrarne
blefvo emellertid inom kort oense,
och 1439 måste Karl Knutsson,
sedan försökta handlingar blifvit om
intet, belägra den upproriske
slotts-höfdingen. Efter en tids belägring
dàgtingade Nils med Karl Knutssons
anförare och, begagnande sig af dessa
underhandlingar, flydde han öfver
till k. Erik på Wisborg. Under det
Karl Knutsson belägrade Stegeborg,
fick han emellertid underrättelse oin
att rådet i Stockholm beslutat att
Erik fortfarande skulle anses som
konung. Herr Karl afslutade då
stillestånd med besättningen, och några
dagar derefter kom konungen hit,
men afreste dock snart till Gottland,
hvarefter han d. 29 sept. på
sammanträdet i Telje uppsades all tro
och huldhet. Stegeborg lemnades
1442 till Erengisle Nilsson Grip,
som var höfvidsman här till 1444.
Under kriget 1451 och följande åren
synes Stegeborg icke spelat någon
rol. År 1452 hade det blifvit
öfverlemnadt till biskop Nils König, hvars
folk tillsammans med östgötabönder
under lagman Erik Nipertz tillfogat
danskarne ett kännbart nederlag vid
Holaveden. Sten Sture gaf slottet
först till Ivar Axelsson (Tott), under
hvilken tid han för Ivars trolöshet
måste belägra detsamma först genom
Knut Eskilsson (Banér) och sedan
genom Svante Nilsson (Sture), åt
hvilken fastet genom Erland Kagg
gaf sig i maj 1487. Sedan k. Hans
kommit in i riket fick herr Svante
Stegeborg och dess län i förläning.
Stegeborgs län utgjordes vid denna
tid af hela sydöstra Östergötland,
söder om Roxen och Slätbaken samt
Björkekinds härad norr om
sistnämda vik jemte Hammarkinds,
Skärkinds, Bankekinds, Hanekinds och
Walkebo härad. I januari år 1498
vistades konung Hans här en eller
ett par dagar. År 1521
försvarades slottet af Nils Bosson Grip och
Holger Gera för Kristian II:s
räkning mot den käcke Arvid Westgöte
(se Skällviks s:n) men uppgafs i
december samma år af Berent v.
Mehlen efter fruktlösa undsättningsförsök
af Severin Norrby. Till och med
efter slottets fall sökte Severin, som
ännu icke fått kännedom härom, att
undsätta det med nytt manskap och
krigsförnödenheter. Arvid ämnade
att begagna sig af denna
okunnighet och försöka tillfångataga den
fruktade sjöhjelten. Han mötte
derför Severin vid Ettersund, men denne
lyckades att bryta sig igenom,
hvarefter han sände en båt förut att
underrätta slottsfolket om den snara
undsättningen. Båten kom äfven in
under slottsmuren men emottogs här
af ett skott. Detta väckte
besättningens misstanka, att allt ej stod
rätt till, hvarföre de vände om till
flottan. Severin sökte då komma
ut men lyckades först efter en skarp
strid vid Ettersund (se Skällvik).
År 1524 förlänades Stegeborg åt
konungens svåger, grefve Johan v. Hoja
på lifstid, men han utbytte det
redan följande år mot Viborgs och Ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
