Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 Wadstena.
Wadstena.
gier är ej visst. Emellertid nämnas
borgare eller bymän i Wadstena
redan 1382 och 1398. Är 1399 sökte
nämde drottning att på ett
räfstating lägga staden, som var klostrets
tillhörighet, under kronan, men hon
fann sig efter handlingarnes
genomseende böra afstå derifrån och
utfärdade i stället derefter eller d. 8
dec. 1400 ett bref angående
stadsprivilegier, ang. klostrets rätt att för
hvarje full tomt erhålla 1/ss m:k svensk
och 12 dagsverken samt dess rätt
till innehafvande egor omkring
staden, såväl den inom densamma
belägna hufvudgårdens som Östra och
V. Starby; "allt annat, hvad i byn
faller må konungsdömet hafva och
njuta som i andra köpstäder." Detta
bref som innehåller stadens första
med säkerhet kända privilegier,
stad-fästades 1435 af riksens råd, som
då voro församlade härstädes.
Under 14- och 1500-talen finnes
staden ofta nämd i vår politiska
historia. Så hölls här år 1400 i
december ett rådsmöte, då kon. Erik
förklarades myndig i Sverige; år
1434, då härstädes voro samlade tre
biskopar, fyra riddare och 12
svenner af vapen, hvilka under en af
sina sammankomster plötsligen
blefvo öfverraskade af den modige
Engelbrekt, som dragit hit med ett
tusental af sina bönder, Sedan
Engelbrekt höfviskt helsat de
närvarande framstälde han sitt ärende till
de församlade herrarne, hvilka han
begärde skulle så vända sina råd
och anslag, att Sverige skulle
återkomma till sin gamla frihet och icke
vidare behöfva regeras af utländska
tyranuer. Herrarne ville dock ej
höra talas härom och sade sig icke
vilja skilja sig från konungen. Då
Engelbrekt såg, att här icke hjelpte
att tala i . godo gick han fram öch
fattade den ena efter den andra af
biskoparne i kragen och lofvade att
de skulle få umgälla med sina lif,
om de icke ville hålla med riket.
De undertecknade då ett af
Engelbrekt uppsatt bref, i hvilket de
uppsade Erik XIII tro och lydnad.
Strax efter Engelbrekts död hölls
här ytterligare ett möte 1436, då
en mängd af rikets förnämste
hit-kommo. Man har sig dock föga
eller intet bekant om detta möte.
Vidare höllos här möten år 1455 och
år 1466, då Erik Axelsson (Tott)
valdes till riksföreståndare, 1471 då
här jemte herr Sten Sture hade
församlat sig en mängd "herrar’och
fri-borne frälsemän, köpstadsmän,
bergsmän och allmoge af hvar köpstad
och härad öfver allt Vestergötland,
Östergötland och Småland", hvilka
alla förenade sig emot konung
Kristian och hans styrelse; 1501, då de
församlade förenade sig emot k. Hans,
samt ett annat möte samma år, då
ransakning hölls ang. de klagomål,
som fördes mot en af konungens
fogdar. År 1503 var drottning
Kristina bosatt härstädes under sin
fångenskap. Nyårsafton 1520 hitkom
den tyranniske Kristian II, som här
lät lefvande uppskära Sven Hök och
Peder Smed, de båda anförarne för
östgötabönderna, då de belägrade
Linköpings biskopsgård. År 1521
d. 21 augusti hölls här det möte,
der Gustaf Wasa af Götaland blef
väld till "menige Sveriges rikes
böf-vidmans och landsherre", sedan han
derförut erbjudit de församlade att
lemna ifrån sig höfvidsmannaskapet
till den, som de dertill kunde anse
tjenligast. Till jultiden 1523
sammankallade k. Gustaf rådet,
frälsemän, bergsmän, köpmän och
fullmäktige för allmogen till riksdag
härstädes. Riksdagen upplöstes i
januari 1524, sedan densamma bl. a.
beslutat att nedsätta klippens värde
samt tåget till Gotland. Sistnämde
år i oktober hölls här äfven ett
rådsmöte, äfvensom möten 1526 och
1559. Konung Gustaf, som ofta
vistades härstädes, stämde icke sällan
hit landets förnämste män. År 1580
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
