- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
312

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 Wadstena.

Wadstena.

var här ett nytt rådsmöte, och 1587*)
sammanträdde här den riksdag, der
ett förlikningsbref utgafs, genom
hvilket den oenighet, som varit
emellan k. Johan och hertig Earl, och
som nära nog urartat till inbördes
krig, bilades. År 1598 hölls här för
sista gången riksdag, då rikets
ständer från Grötaland sammankallades
i och för tvisterna emellan k.
Sigismund och hertig Earl.

Biskoparne i Linköping, som
under katolska tiden ofta plägade
besöka staden, hade redan 1423 egen
biskopsgård härstädes**).

Af naturolyckor, som öfvergått
staden, nämnas pesten år 1413, då
omkring 400 personer dogo, och
koleran 1834 då 215 personer, eller
omkr. en niöndedel af stadens
befolkning, afledo. — Af de eldsvådor,
som staden undergått, nämnas de,
som timat åren 1395, hvilken af
Messenius antages hafva uppkommit
på föranstaltande af kon. Erik XIII,
1423, 1432, då staden säges blifvit
helt och hållet ödelagd, 1487 då
endast S:t Petri kyrka, klostret och
några få hus räddades, 1567, då den
uppbrändes af danskarne under
Daniel Kantzow.

Sedan reformationen tillintetgjort
klostrets betydelse, mägtade staden
helt naturligt icke så som förut
uppehålla sitt anseende. Den tid, som
gjort staden till en af de
minnesrikaste i vårt land, var förbi, men
dess läge i en af de bördigaste
nejder och fördelen af att vid Vetterns
kuster kunna drifva en inbringande
handel fortfor dock att hålla stadens
välmagt vid stånd. Rörelsens
omfång och befolkningen under dessa
första århundraden af stadens till-

varo kunna dock icke bestämmas.
År 1465 erhöllo borgarne
kloster-koventets tillstånd att befasta
staden med en 80 fot bred och 20 f.
djup graf. År 1481 nämnes den i
andra rummet bland ortens städer,
och samma plats synes den hafva
intagit ännu mot slutet af följande
sekel. Uppförandet af det nya
storartade slottet bidrog väl äfven att
hålla rörelsen uppe. År 1524
anlades här ett mynthus, med rätt att
prägla lika mynt med konungens. År
1530 utgjorde stadens årliga skatt
50 m:k d:a, hvilket belopp med
obetydliga förändringar framdeles
bibehölls. Å r 1526 utgjorde staden
hjel-pegärd med 50 kohudar (värda 71 /a
mark). Efter reduktionen upptog
kronan de klostret förut
tillkommande tomtören, hvilka 1530
utgjorde 140 m:k danska samt 1535
och framgent 145 m:k d:a 1 sk. År
1540 uppburos härifrån årsskatt af
282 personer med 69 m:k d:a 3 p:r,
deraf årsskatten till kronan 50 m:k.
Resten användes af borgmästare och
råd till aflöning af stadens tjenare.
År 1543 hitflyttade Skeninge stads
borgare (se Skeninge). Under ett af
åren mot slutet af 1500-talet
utgjordes mantalet af 237 personer.
I 1571 års taxeringsregister till
Elfs-borgslösen upptagas för Wadstena
taxerade och skattande personer:
borgare 79, k. m:jts tjenare 17 och
icke taxerade 39, hvilka egde: guld
750 Cronor, 17 unger, gyllen, 1 rk.
gyllen; silfver 7,613 lod 2 qv.;
koppar 822 lisp. 16 m:k; tenn och
messing 197 lisp. 13 m:k; reda
penningar och varor värderade tills. 22,743
m:k; hästar och sto 74, oxar 23,
kor 137, ungnöt 56, får och lam 83,

*) Enligt Messenii Scond. skall denna riksdag haft sina sammanträden ute
å den tillfrusna Vettern, bredvid slottet.

**) Denna gård har sedermera blifvit använd till kyrkoherdeboställe,
hvarest man låtit ett par gamla stenhus qvarstå. Öfver en af dörrarne till det större
stenhuset, som är i två våningar, läses: Præsulis Henrici Domus ista Dei fit
amici Be Vånga nati, laus divine bonitati MCDLXX. Öfver källardörren till
ett mindre hus: Vi Henrich met Gude Nåde Biskop i Lynbjopung. Gude rena
fiedher bygger thetta hus A:o Bni MCBLXXIII Beo Crratias. Biskop Henrik
anlade härstädes äfven den efter honom sedan uppkallade S:t Henriksgatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free