- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
314

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Historia - Samfärdsel, handel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314 Wadstena.

Wadstena.

jemföra förhållandet med
uppgifterna från 1571, upptagas de olika
handtverk dessa idka. De voro neml.

2 bagare, 1 bleckslagare, 1
kardu-ansmakare, 1 färgare, 3 garfvare, 2
glasmästare, 2 guldsmeder, 2
handsk-makare, 1 hattmakare, 3
kopparslagare, 1 krukmakare, 2 murmästare,

3 målare, 3 sadelmakare, 3
skomakare, 2 skräddare, 1 smed, 2
snickare, 1 svarfvare, 1 sämskmakare
och 1 vagnmakare. Om man af
dessa uppgifter sålunda ser att
stadens rörelse såsom sagdt under de
senare århundradena aftagit, har dock
förhållandet i våra dagar blifvit
annorlunda, i det handel och sjöfart
betydligt ökats sedan Göta kanal
blifvit öppnad, hvartill kommer den
nya hamnanläggningen, invigd d. 3
oktob. 1855, och nu senast
föreningen med det stora jernvägsnätet
genom Vadstena—Fogelstads
jernbana, öppnad i november 1874. Det
staden senast tillerkända privilegium
är af 1877, enligt hvilket
stapelstads-, nederlags- och
transitoupp-lagsrätt blifvit mot vissa vilkor
tillerkänd densamma. Dessa vilkor
voro, dels att staden åt tullhuset
skulle anskaffa och underhålla för
förvaltningen erforderliga
lägenheter jemte inventarier samt till
förvarande af nederlags- och
transito-upplagsgods lämpliga magasin, dels
att staden skulle vara underkastad
de skyldigheter, hvilka åligga rikets
öfriga stapelstäder, och deribland
förbindelsen att inrätta sjömanshus, dels
ock, att, derest staden icke inom 10
år i någon betydligare mån
begagnat sig af stapelstadsrätten, på
särskild pröfning skulle komma att bero,
huruvida förmånen än vidare finge
fortfara, hvarjemte staden måste
förvärfva sig full dispositionsrätt öfver
sin hamn, som hittils egts gemen-

samt af staden och ett bolag.
Vadstena tullkammardistrikt utgöres af
de till Linköpings och Örebro län
hörande stränderna och hamnarne
vid Vettern, hvilka blifvit skilda
från Jönköpings distrikt, till hvilket
de, tillika med Vetterns
Vestgöta-och Smålandsstränder förut hört.
Tullkammaren öppnades den 8 april
1878. Vadstena sjömanshusdistrikt
omfattar staden Vadstena jemte
Lysings, Dals och Åska härad med
Motala i Östergötland samt Sundbo och
Kumla härad med staden Askersund
af Örebro län.

Till följd af dessa nämda
omständigheter är staden numera en
framstående plats för denna orts
affärs-lif och en betydande omsättningsplats
för den omkringliggande traktens
spanmålsförråd, hvilka här
magasineras för att vidare befordras. Af
tullkammarens embetsberättelse för
april—december 1878 inhemtas, att
under nämde tid afsändes härifrån
sjöledes till inrikes orter 167,290
kft spanmål, alla slag, förutom
betydliga qvantiteter socker, sirup,
bränvin, mejeriprodukter,
skepps-byggnadsvirke m. fi. andra varor.
Af gods sjöledes hitfördt från
inrikes orter må särskildt anföras kaffe,
socker, sirup, hvitbetsmelass, mjöl,
saltad sill och stenkol, äfvensom ved,
som i stora qvantiteter
hittranspor-terats från lastageplatser inom
Vestergötland, Nerike och norra
hälften af denna provins. Utaf sistnämnde
artikel har, jemte stadens egna
innevånare, äfven närmaste landsbygd
här hemtat sina behof. Bland orter
inom riket, med hvilka staden
hufvudsakligast underhållit
handelsgemenskap, böra i främsta rummet
bemärkas Stockholm, Göteborg,
Norrköping, Linköping samt städerna
omkring Vettern. Samfärdseln med så-

och 2 för tyg, lärft och finare linneväfnader. Fabriken hade då blifvit förflyttad
till ett stenhus vid Rådstugutorget. Arbetarnes antal, förutom de utom fabriken
arbetande spinnerskorna, var 30. Fabriksalstren afsattes äfven till länder utom
Europa. Tillverkningsvärdet uppsteg 1814 till 3,906 rdr bko och 1837 til 8,000
rdr (se vidare Starby).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free