Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313 Wadstena.
Wadstena.
getter 26 och svin 270. Häraf skulle
i skatt utgöras: guld, ungerskt 1 st.,
crongyllen 38 st., silfver 4253/<t lod,
penningar 2,236 m:k 1 öre.
Hvilket, då skatten beräknades till en
adertondedel af lösegendomens värde,
silfret räknas 1 lod = 5 m:k, 1
crongyllen = 9 m:k, 1 ung. gyllen = 20
m:k, gör taxerad lösegendom till ett
värde af 85,072 m:k. Bland de
taxerade nämnas qvalificerade:
presten och skolmästaren, klockaren,
bältare 3, snickare 1, timmerkarlar
4, skeppare 1, stenhuggare 1,
urgel-lekare 1, målare 1, barberare 2,
murmästare 2, grytstöpare 1,
byggmästare 1, guldsmeder 7, smeder 2,
knifsmeder 2, hofslagare 1,
klensmeder 2, rörsmed 1, köpsvenner
4, skräddare 5, skomakare 6,
skinnare 2, sämskmakare 1,
sadelma-kare, 1, pottomakare 1, och
krämare 3. De öfriga äro för det mesta
tydligen handlande och hafva
ganska betydlig förmögenhet. Så
taxeras tvenne köpsvenner till 10,800
m:k blott för handelsvaror, utom
121 croner och 808 lod silfver. Vid
jemförelse med de likartade
uppgifterna för provinsens öfriga städer
ser man, att Wadstena vid denna
tid intog en framstående plats, och
detta oaktadt staden af 1567 års
brand lidit så mycket, att borgarne
år 1568 förfrågade sig hos
konungen, om de åter skulle bygga i
Wadstena eller flytta till någon
annan stad. Men så hade alltjemt
privilegierna blifvit förbättrade och
tillökade, såsom d. 8 sept. 1461,
1521, då Wadstena borgare erhöllo
rätt att under vissa vilkor i
Söderköping få handla med främmande
varor under tullfrihet, 1532, då
staden fick rätt att ensam nyttja mark-
naden i Hjo, 1537 då borgarne
erhöllo tullfrihet, "ehvar som helst de
utsegla", 1561, då staden erkändes
rättighet till 2 marknader och 2
torgdagar om året utom Hjo
marknad samt sjöfart och handel på
Öster-och Vestergötlands städer. År 1572
stadfästades dessa rättigheter
ytterligare och 12 års skattefrihet
lofva-des dem, som ville bygga stenhus,
1574,1588,1604, 09, 20, 28, 50 och
76. Åren 1628, 42, 49, 52 och 64
omnämnas stadens marknader i
Trehörna, Ödeshög, Nykyrka,
Godegård och Forsvik i Vestergötland.
Stadens hufvudafsättningsort synes
dock varit Askersund, och från år
1640, då denna plats fick
stadsprivilegier, aftog Vadstenas rörelse
alltmer, oaktadt staden fortfarande hade
rätt till marknader i Godegård,
Ödeshög och i Rödesund i Vestergötland.
År 1664 hade staden, förutom en
borgmästare och 8 rådmän, 4
krämare, omkr. 40 handtverkare i 17
yrken utom andra borgare, i allt 73
personer, som bebodde dels egna
dels andras gårdar och derför gjorde
skatt. Dessutom funnos många stora
gårdar, som tillhörde ståndspersoner
och voro en del öde och förfallne,
"stadens ringa borgerskap till intet
annat än skada". Omkring 1750 drefs
handel med spanmål på Askersund
och bergslagen samt med sill salt,
tobak och andra kramvaTor. År
1753 inrättades här en fabrik*) för
tillverkning af kammarduk och fina
linneväfnader, sedan 1780 för
da-mastdräll men nedlades mot slutet
af 1830-talet. Derefter uppstodo två
nya, men äfven dessa äro nedlagda.
År 1816 funnos här 5 handlande med
6 betjenter och 38 handtverkare med
12 gesäller och 18 lärlingar. För att
*) Denna fabrik, som till att börja med var af stor betydenhet, anlades i
slottet. Arbetare för densamma införskrefvos från Flandern och omkr. 1760
arbetade här tillsammans 237 personer vid 21 kammarduksstolar, 4 för
hollands-lärft, 1 för holländska spetsar, 1 tvinnmöl och 1 verkstad för linneberedning.
Spinning for fabriken skedde utom densamma såväl i staden som i Skenninge och i
socknarne Ekebyborna, Vesterlösa, Östra Tollstad och i ett par socknar af
Södermanland. Tillverkningsvärdet var årligen 20 à 30,000 d:r kmt. Omkr. 1816 drefs
fabriken med 2 breda dukstolar, 1 mindre d:o, 8 servettstolar, 1 för möbelatlasker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
