Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Näringar - Folkmängd - Usträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Wadstena.
Wadstena.
de till borgare. Jordbruket är ännu
ganska ansenligt. Uppgifterna
angående till staden hörande jord äro
olika. Ir 1850 uppgifves af
stadens jordegor den sjelfegande till
5487ig tunnland och den donerade
stadsjorden till 188732 t., hvartill
kommo 87 tunnl. betesmark, kallad
Tegellöten i S:t Per och Valla
slätt-hump i Göstrings h:d 187/32 tunnl.
Enligt uppg. till hush.-sällskapet
upptagas af stadens 855 t. 57 t. af
trädgård, 734 af åker och 64 af äng. Å
dessa utsås årligen 353 tunnor
spanmål och 127 t:r potatis. Enl.
generalstabens uppgifter af 1876 har
Vadstena en jordareal af 0,0542
qv.-mil eller 1,254 tunnl. == 7,020
qv.-ref, hvaruti äfven inberäknas sjelfva
stadsområdet. Enl. senaste
femårsberättelse utgöres staden tillhörande
jordar och lägenheter af 5,682,1625
qv.-ref, hvaraf 5,077,7125 åker, 310
äng och 294,45 betesmark,
taxeringsvärderade till 283,850 kr. och satta
i mantal till 21 V*- Af djur underhållas
69 hästar, 38 oxar, 4 tjurar, 121 kor, 15
ungnöt, 10 får och 112 svinkreatur. Är
1817 utsåddes omkr. 394 t:r spanmål
och 15 t:r potatis. År 1850 under
höllos 69 häst., 66 oxar, 150 kor, 13
ungnöt, 40 får och 60 svin.
Trädgårdsskötseln drifves af gammalt med omsorg.
Handtverkerierna voro, säges det
1750, i ett "slätt" tillstånd. Och
sålunda klagas äfven framgent. Ännu
1850 lågo alla handtverk utom
garf-verierna i lägervall. Till och med
i våra dagar har här funnits
handtverk, hvilka tidtals icke varit
representerade. År 1876 hade staden
54 manliga och 5 qvinl.
handtverkare med 81 mani. och 6 qvinl.
arbetare samt en bevillning af 510
kronor. Under äldre tider hörde äfven
fiske till stadens näringar och ännu 1664
hörde 4 fiskare till borgerskapet.
Såsom redan nämndt hade staden
under äldre tider en mängd
marknader förutom de som höllos i
staden. Dessa voro 1750 fyra
nemligen kyndelsmessan, midfastolördag,
femtedagpingst och dagen efter
midsommarsdagen men 1816 endast tre,
neml. i februari, maj och oktober,
1850 åter 4 neml. ytterligare en i
november. Af gammalt var den i
februari eller Kyndelsmessan den
vigtigaste. Numera qvarfinnes
endast novembermarknaden men hålles
i stället s. k. kreatursmöte fjerde
onsdagen i hvarje månad.
Staden hade 1664 det 46:e
rummet bland rikets städer, 1735 det
48:e, 1850 det 38:e och f. n. i afseende
på folkmängden det 49:e.
Folkmängden var på 1750-talet omkr. 1,200,
1788:1600, hvaraf 700 mantalsskrifne
och bland dessa 72 borgare, 1810:
1,361, hvaraf 555 män och 806
qvinnor på 350 hushåll, 1832: 1,792
förutom hospitals- och
korrektionshjon, 1850: 1,835, 1870: 2,399 på
665 hushåll, dervid in beräknade 152
personer hörande till
hospitalsförsamlingen, 1873: 2,503, hvaraf 1067
män, 1875: 2,303, deraf 986 frie
från mantalspenningar och 1877:
2,359 jemte 124 tillhörande
hospitalsförsamlingen. Under 1877
timade i afseende å folkmängden
följande förändringar: födde 67 barn,
hvaraf 34 mankön och 33 qvinkön.
Döde: 63 personer, deraf 35 mank.
och 28 qvink; inflyttade: 242
personer, deraf 109 mank. och 133
qvink.; utflyttade: 227 personer, deraf
88 mank. och 139 qvink.; Vigde 16
par. Genom döden upplösta 18
äktenskap. Stadsförsamlingens
folkmängd, som vid slutet af år 1876
utgjordes af 2,340 ökades under 1877
med 19. Approberade
bevärings-skyldige blefvo 1871: 12, 1872: 6,
1873: 14, 1874: 11 och 1875: 10.
Stadens utseende och utsträckning
i äldsta tider är obekant. Den först
bebyggda delen, hvilken, såsom
nämdt, kallades Lastköping eller
genom misskrifning någon gång
Lax-eller Larsköping, var vid ändan af
Hospitalsgatan och den deromkring
belägna trakten. Under 1400- och
1500-talen kallades en del af staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
