Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Usträckning - Styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317 Wadstena.
Wadstena.
äfven Laglösaköping, hvilket namn
förekommer i Diarium Yazstenense
och i k. Gustaf I:s bref till Olaus Magni
af d. 8 aug. 1554. Då flere förf.
ansett detta namn böra tillskrifvas en
annan ort, omnämnes äfven, att i ett
bytesbref af 1470 omtalas en gård i
" Yatzstena i them delenom som kallas
Laglösaköping". År 1540 uppburos
i Vadstena af 315 tomter, lyckor,
kolgårdar och sjöbodar i tomtören 1431/2
m:k d:a 5 sk. 1 hv. År 1560
funnos här 201 gårdstomter, 12
stallgårdar, 140 kolgårdar, 37 sjöbodar
samt n. gärdet. Något längre fram
omtalas 190 gårdstomter, 12 stall
och ladug., 140 träd- och kolgårdar
och 37 sjöbodar. Samtidigt nämnas
af gator: Motala-, Skeninge-,
Kyrkoherde-, Hofslagare , Back-, Starby-,
Stora-, Kloster-, Sjö- och
Slottsgatorna samt Kloaterveden. År 1750
var staden indelad i de ännu
befintliga fyra qvarteren, neml. Hofs-,
Skeninge-, Slotts- och
Klosterqvar-teren. För närvarande har staden
en areal af 386 qv.-ref med 378
tomter, hvaraf 270 bebyggda och 108
obebyggda, med ett taxeringsvärde
af tillsammans 1,797,350 kronor.
Under åren 1871—75 äro endast 3
boningshus nybyggda. Då man från
sjösidan nalkas staden har den med
sina torn och spiror ett särdeles
ståtligt utseende, som döck icke
obetydligt förändras vid närmare
granskning. Staden är nemligen i
allmänhet temligen glest bebyggd med en
stor del oansenliga hus. Den har
oftast trånga och flerstädes krokiga
gator samt är indelad i fullkomligt
planlöst utstakade tomter af
betydligt olika ytinnehåll. Detta oaktadt
ingifver stadens läge invid Vettern,
dess vackra hamnpark, och dess väl
vårdade trädgårdar främlingen, som
besöker staden, en särdeles
tilldragande trefnad. Ny stadsplan är
tillämnad, sedan den 1876 uppgjorda
af vederbörande icke blifvit antagen.
Af stadens gator går f. n.
Slottsgatan från Vettern i sydostlig riktning.
Rätvinkligt mot denna går
Storgatan öfver Rådhustorget utmed
Nytorget till Kyrko- eller Jerntorget,
hvarefter Motalagatan fortsätter till
Motala tull. Nästan i jemnbredd
med Slottsgatan går Hofsgatan från
dettern öfver Storgatan, utmed
Rådhustorgets n. sida till Hofs tull.
Söder ut från Jerntorget går
Strågatan mot gatan Rännevallen, som
omgifver staden mot sydost och öster.
Från samma torg går åt sydost
Ske-ningegatan till Skeninge tull.
Dessutom finnas en del andra gator och
tvärgränder, såsom Helgeands-,
Hospitals- och Gropgatorna, den
sistnämde så uppkallad efter den
härstädes 1465 påbörjade
befästnings-grafven, Klockarebacken, Kloster-,
Knifsmeds-, Krabb-, Kyrko-,
Ny-,-Sjö- och Torggatorna m. fl. En del
af staden upplyses med gas från
sockerbruksbyggnaden.
I likhet med andra städer hade
Vadstena under äldre tider flera
borgmästare och rådmän. Under
1600-talet funnos här 2 borgm. och 8
rådmän, hvilket antal på 1680-talet
skall ha förändrats till 1 borgm. och
6 rådmän. Jemte dessa hade staden
1817 en stadskassör och en
stadsnotarie. På 1850-talet funnos här
borgmästare och 4, sedermera 3
rådmän. Från 1878 års början är ny
organisation för magistrats- och
rådhusrätten gällande. Enligt densamma
utgår
borgmästarens lön med . kr. 3,600.
förste rådmannens (litte-
rat) med...... 1,500.
andre rådmannens (illitte-
rat) med...... 500.
extra rådmannens (illit-
terat) med . . . . „ 100.
eller summa ordinarie
löner kr. 5,700,
hvartill komma åtskilliga extra
inkomster till nämde ledamöter samt
till extra rådmannen godtgörelse
enligt lag för särskilda förrättningar.
Kronouppbördskammaren handhafves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
