Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wettern, sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 Wettern,
Wettern.
samt i nordligaste vattnen 50—100
fot. Läget är emellan 57 gr. 44 m.
och 58 gr. 54 m. latitud, samt
emellan 32 och 33 longitudsgraden från
Ferro på en absolut höjd af 297,2
fot. Endast få öar finnas, men längs
genom sjön går ett klippgrund,
kalladt Getryggen, hvaraf de
befintliga öarne utgöra en del af kammen.
Blott en naturlig hamn, vid
Askersund, finnes. Flera hafva dock med
konst blifvit anlagda. Hvarifrån
Wettern erhåller sin stora
vattenmassa, som dels försvinner genom
afdunstning, dels genom uttömning
i Motalafloden, är ännu oförklaradt.
Tilloppen äro obetydliga, och
vattnet hindras till och med af de
omgifvande åsarne att tillflöda.
Wettern måste alltså hafva källor i sitt
djup eller också måste den hafva
betydliga underjordiska tillflöden.
Man har ock trott sig finna
anledning, att den står i samband med
andra sjöar inom dess egen bäcken,
såsom med Unden och örlen, hvilka
i likhet med Wettern plötsligt
blifva upprörda såsom det säges äfven
vid lugnt väder. Unden har tillika
Wettern8 klara vatten och det för
en mindre sjö ovanliga djupet af
300 fot. Den s. k. Hungerkällan,
äfven kallad Oårskällan, säges äfven
stiga och falla i samband med
Wettern. Samma sägen gäller dessutom
om båda, neml. att torka och hårdt
år inträffa, om vattenståndet är högt.
"När Wettern full till brädden ètår,
då är för dörren hårda år," säger ett
gammalt rim. Man har äfven
framkastat det påståendet, att Wettern
skulle stå i underjordiskt samband
med Bodensjön i Schweitz, och
såsom skäl härför anfört, att samma
växtarter blifvit funna vid de båda
sjöarna. Huru falskt detta
påstående är, blifver påtagligt, om man
betänker, att Bodensjön ligger
betydligt högre än Wettern. Denna
uppgift, som blifvit upprepad
otaliga . gånger, berättas emellertid
tillkommit så, att en tysk, som besökt
vårt land, i skildringen af sin resa
vetat omtala, att i grannskapet af
Wettern finnes sjön Botten, på
tyska "Bodensee", som har
underjordiskt sammanhang med den
förstnämda. Denna berättelse skulle
sedan blifvit tillämpad på den
verkliga Bodensee. Sjöns vatten är
särdeles vackert, grönblått och
ovanligt klart, så att man på betydligt djup
kan se smärre föremål och bottnen
på 60—70 fots djup. En mängd
märkliga företeelser hos sjön hafva
ännu icke blifvit förklarade, såsom
strömgång och svallvåg mot storm
och oväder, dess periodiska stigande
och fallande under hela år till 21
à 32 tums höjd och som är
oberoende af årets väderlek, dess
"skjutningar" d. v. s. våldsamma och
hastiga dån ur vattnet, dess
dunstbil-der, optiska fenomen och hägringar.
Dessa sistnämda visa sig framförallt
tydligt, och ser man ofta föremålen
i sin naturliga ställning, icke
upp-och nedvända. En saga om
Wet-terns hägringar förtäljer:
"En gång i hednatid, långt innan
kristna läran predikades i vårt land,
lefde tvenne bröder och
samkonungar och regerade öfver en del af
Göta land. De hade sina
kungsgårdar nära bredvid hvarandra. Den
äldste af bröderna hette Wise och
var en förståndig och vänlig man;
den andre, som benämndes Wette,
var deremot öfver höfvan ovänlig
och butter. Genom Wises förstånd
lefde de dock lyckligt och förde ett
godt regemente i några år.
Då hände, att Wise friade till en
skön prinsessa i grannskapet ooh
snart hemförde henne som drottning
till sitt rike. De båda bröderna
flyttade då längre från hvarandra.
Wette, som icke älskades af någon och
mest tyckte om sig sjelf, fattade
emellertid en häftig lidelse för sin
broders sköna gemål, hvarföre han
en natt öfverföll Wise och tog
honom af daga samt hemförde Hildur
till sin borg. Men den sköna Hil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
