Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wettern, sjö - Wi eller Wij, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wettern.
Wi.
357
dur hade en gammal fosterfader, vid
namn Alle, som var bard och
har-polekare och vid konung Wises och
sin älskliga fosterdotters hof ofta
stämt sin lyra till bragdens och
kärlekens lof. Till denna sin
.fosterfader sade Hildur, då hon bortfördes:
"Fosterfader! hjelp mig om du kan."
— "Jag skall försöka", svarade Alle.
"Ofta har jag suttit vid stranden
utaf den lilla sjö, som ligger uti
vår härliga dal, och spelat,
hvarvid sjöjungfrun gått intill strand och
emot mig räckt sin famn. Jag skall
i afton gå till sjön och spela för
sjöns drottning samt ro öfver till
kung Wettes borg; och då du får
höra min harpas toner, så kom
ned till stranden". Drottningen
lofvade att komma, och så for hon sina
förde. Emellertid drack konung
Wette, då de om qvällen
framkommo, graföl efter sin broder och
firade på samma gång sitt bröllop
med Hildur. Men då de om
aftonen voro glada och sorlade, hörde
Hildur tonerna från sin fosterfaders
harpa. Hon smög sig då ut ur
salen ned till stranden, der Alle satte
drottningen i sin båt och rodde till
hennes fädernerike. Men
sjöjungfrun, som Alle vidtalat vara sig
be-hjelplig, tog harpan, den han i
brådskan qvarlemnat, och gick upp till
Wettes gård, samt var hans brud i
stället för Hildur. Och då
sjöjungfrun ej ville förlora Wette, den hon
fattat stor kärlek till, förtrollade
hon hans rike, hvarvid alla hans
gårdar och egodelar sjönko neder i
djupet och han sjelf samt hans slott
äfven; och af den sköna och
härliga dalen, der kungsborgen var
belägen, blef en sjö, som derefter
kallades Wettern. Men på klara och
härliga sommardagar försöker kung
Wette uppföra sina sjunkna
byggnader. Vid första flägt, som
kommer från Wisingsö, der den vänsälle
kung Wise sofver i sitt kummel,
ramla dock Wettes byggnader ned
i djupet, och då klagar Wetterns
konung samt rasar på sjöbottnen,
hvaraf händer, att man ofta nog får
se sjöns böljor svalla och häfva sig
emot stranden, fastän vinden står
stilla och solen ser ned öfver sjöns
yta. Wetterns drottning fattar då
en harpa, som fordom tillhörde Alle,
och spelar för sin make, tilldess
denne lugnar sig och åter lägger sig till
hvila." Det är från Wetterns
stränder, som den vackra Neckens polska
är hemtad. — För att få sjön isbelagd
fordras vanligen en längre tids sträng
köld, och han plägar med storm
och häftighet protestera deremot i
det längsta. Stränderna vid hvilka
Askersund, Motala, Wadstena,
Grenna, Jönköping och Hjo samt
Karlsborgs fästning, äro belägna,
utmärka sig genom sin egendomliga och
romantiska skönhet. Sjön anses af
en författare hafva erhållit sitt namn
af vätte — demon, trollväsende.
Angående Wetterns forna historia har
en lärd författare, prof. Sv. Lovén,
i senare tider visat, att Ishafvet
fordom hängde samman med Östersjön
öfver de ryska sjöarne och med
Westerhafvet öfver Öst- och
West-götaslätterna, samt att Wettern
ännu i sitt sköte innehåller djur,
qvarlefvande från denna tid. I sjön
finnes ännu ett stort antal fjellfiskar,
och dess strand bär fjellväxter på
sina i tre afsatser uppstigande
terass-formiga stränder. Dessa terasser
antyda det olika vattenstånd, som
på olika tider funnits i det sund,
hvilket då afskilde det lik en ö ur
Ishafvet uppstickande Småland, och
det öfriga norr om sundet belägna
Sverige, och i hvilket sund Wettern
utgjorde djupaste gölen.
Utförligare beskrifningar öfver
Wettern äro utgifna af Daniel
Ti-seliusl723ochaf Johan Bohman 1840.
Wi eller Wij, säteri i Borg och
Löts s:n af Memmings h:d. Tillhörde
år 1411 Håkan Hand, 1437 Laurens
Haraldsson (Stjerna), 1610 Moritz
Jörensson, 1636 den för sin skönhet
på sin tid bekanta fru Gertrud Svan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
