Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
Östergötland.
håll. Många af dess ättlingar voro äfven jarlar och lagmän öfver
provinsen. Östergötland var vid dessa och senare tider dock till omfånget icke
särdeles stort och bestod hufvudsakligen af landet närmast söder om
Motala ström, med en bredd af omkr. tre mil. Den norr derom belägna
skogsdelen, hvars östligaste del var Kolmården, var endast glest bebyggd och
likaså den sydvestra delen best. af den mellan sjöarna Sommen och
Wettern belägna Holaveden. I det inre af landet låg den stora Aspvidskogen,
som synes sträckt sig från sjön Yxningen öfver Asplången uppemot Glan,
afskiljande från de öfriga de sex vid kusten belägna häradena, hvilka
benämdes "östan Aspvid". Öfver dessa skogar gingo de stora stråkvägarna
genom landet. Stor del upptogs af allmänningar, och under unionstiden
voro här mot afrad till kronan och häradena en mängd nybyggen anlagda.
Vid denna tid voro delar af landskapet förpantade till olika personer men
hade äfven samtidigt sin höfvidsman. Så nämnes såsom sådan år 1373
och ännu 1384 riddaren Erik Karlsson (Örnfot). Samtidigt härmed hade
dock riddaren Gerdt Snackenbog, som bodde vid Hästholmen, den
vestligaste delen i pant. Under Ringstaholms slott hade Bo Jonsson (Grip) en
annan del. Enligt beslutet i Nyköping anslogs Östergötland som morgongåfva
med full konungslig rätt i sina lifsdagar åt drottning Margareta och
omkring 1395 hitsattes som fogde Esbjörn Kristiernsson Djekne. Efter
drottningens död år 1413 blef han emellertid afsatt till följd af sin stränghet.
År 1435 var Eringisle Nilsson af Grip eller Hammerstaslägten
höfvidsman härstädes; 1442-44 kallas han höfvidsman å Stegeborg. Mot slutet
af 1400-talet var Östergötland deladt i tre län: Stegeborgs, Ringstaholms
och Hofs. Till det förstnämda hörde Björkekinds, Hammarkinds,
Bankekinds, Skärkinds, Hanekinds och Walkebo härad; till Ringstaholms län:
Bråbo, Lösings, Åkerbo Gullbergs och Memmings härad med
Norrköpings stad, och till Hofs län: Lysings, Dals, Wifolka och Göstrings härad.
Af de öfriga häradena hörde Aska till Wadstena kungsgård och Östkind
var redan före 1441 förlänadt till biskopen i Linköping, Boberg till egarne
af Ulfåsa. Finspongs härad innefattades under Bråbo. Kind och Ydre
räknades till Småland. I kyrkligt hänseende var landet åtminstone sedan
slutet af 1200-talet deladt i Östan- och Westan- Stangaa, i hvilka
understundom äfven förekomma särskilda ståthållare. Så småningom förändrades
dock denna länsindelning, och år 1558 hörde till Linköpings län:
Linköpings gård, Stångs ladugård, en del af Bankekinds h:d samt Hanekind,
Walkebo, Gullberg och Boberg, äfvensom Kungsbro gård; till Stegeborgs
län: slottet af samma namn, Rönö och Norsholms gårdar, Söderköpings och
Norrköpings städer, Hammarkinds, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo,
Memmings, Skärkinds och Åkerbo härad samt sydöstra delen af Bankekind
med Åtvidaberg och Slefringe ladugård; till Wadstena län hörde:
Wadstena stad, Motala, Hofs och Alvastra gårdar, Aska, Dals, Wifolka,
Göstrings och Lysings härad. Ehuru i offentliga handlingar antecknade under
Småland hörde Kinda och Ydre härad vid denna tid egentligen till
Östergötland (se art. Kinda härad). Från 1560 till 1618 utgjorde en stor del
af provinsen ett särskildt hertigdöme, hvilket innehades af hertig Magnus
och efter hans död 1595 af hertig Johan († 1618). Den sistnämde erhöll
1608 dertill Stegeborgs län, som 1622—89 innehades af Falziska huset. Till
detta län hörde då Hammarkind, Björkekind och delar af Östkind.
Sedermera tillkommer ett nytt län, Finsponga län, som första gången nämnes i
1573 års bergslagsräkenskaper. Af de af k. Erik XIV stiftade gref- och
friherreskapen sträckte sig endast Wisingsborgs grefskap till länet. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
