Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
av själiska element uppstode, som ägde intensitet och
varaktighet nog att trotsa kroppens upplösning. Den väg,
på vilken medvetandet skulle kunna bestå, vore att det
inginge en oupplöslig förening med ett annat, ett
innerligt, ömsesidigt genomträngande, där vår själ verkligen
levde i en annan. En sådan förening vore tänkbar som
den högsta grad av kärlek. »Odödlighet vore att älska
och älskas så, att man kunde leva och uppstå i andra.»
Från en och annan enskild till en början skulle denna
själarnas symbios småningom sträcka sig till hela
släktet. En universell kärlek skulle omsluta alla själar, göra
dem transparenta för varandra och bevara dem i ett evigt
gemensamhetsliv.
Det är onödigt att säga, att dessa metafysiska
drömmar av en dödsmärkt man icke tåla en fläkt av kritisk
eftertanke. I sin spröda, overkliga skönhet stå de som
ett vittne bland många om det sista oövervinneliga
hoppets makt över vår tanke. Det är trons utmaning. Ju
dristigare, dess mera sannolik, ju mera paradoxal, desto
bättre fredad för tankens dolska motsägelselusta.
I drömmen om det goda landet i himlen, dit den döde
vandrar på den nedgående solens strålar, möter oss
undrets, paradoxens, den vågsamma trons ståndpunkt i sin
tidigaste form. Framsprungen ur den omedelbara,
sorglösa men oövervinneliga vissheten om livets
oförstörbarhet, har den levat kvar i fortsatt kamp med den
spekulation, som vuxit fram ur den animistiska själatron. Och
den har brutit sig nya, djärva vägar. I Indien hade
själavandringen i stället för lösningen av dödens gåta själv
blivit en pinande fråga. Evighetsvärde hade icke livet i
kretsloppets oändliga kedja, evighetsvärde har endast
det förlossade hjärtats frid. Odödlighet är icke liv
bortom döden, men den sfär, som är höjd över både liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
