Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
och död. I norden blev hjältedådet, bragden, vars glans
varar när hjältens liv slocknat, mannens ära, som är mera
värd än livet självt, den verkliga odödligheten.
Men det djupaste uttryck vi känna för undrets,
paradoxens odödlighetshopp är dock den kristna tron på de
dödas uppståndelse.
Som det fulländade uttrycket för undrets, aningens
tanke om det personliga livets oförstörbarhet, för
diskontinuitetens linje, intar uppståndelsetron inom de
religiösa föreställningarnas värld en egendomlig, isolerad
ställning, lik en alptopp över ett slättlandskap. Regeln
är annars att högre trosformer sakta växa fram ur mörk
primitiv vidskepelse som rosor ur svart jord.
Utvecklingens kedja företer sällan mera påfallande avbrott.
Men uppståndelsetron har ingen urform inom den
primitiva religionen. De idéer och tankar, som på religionens
högsta trappsteg skulle svara mot uppståndelsetron, ha i
själva verket en helt annan innebörd. Lämnad åt sig själv,
i graven eller på plattformen eller i sin hydda, blir den
döde — liket — efter längre eller kortare tid levande.
Ibland, som hos bushmännen, användes uttrycket: han
står upp. Man kan icke föreställa sig, att han tillbringar
hela sin tid orörlig och sysslolös. Det är det ursprungligaste,
mest massiva utslaget av tankens krav på kontinuitet,
fortsättning. I döden som under livet är människans
personlighet framför allt en kroppslig realitet. För att vara
och verka behöver den döde sin kropp, och vill man
honom väl, gäller det alltså framför allt att bevara
kroppen så långt möjligt oförstörd. Hos många folk, där
vården och dyrkan av de bortgångna behärskar livets
horisont, söker man på olika sätt konservera den döda
kroppen. Den rökes över eld, soltorkas och prepareras till en
mumie, som ofta förvaras i de levandes boningar som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
