Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 5. Nya utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
i nirvanas frid utanför tillvarons sfär. Hos Suzuki finna
vi en helt annan syn. Det är sant att livet, så som de
flesta av oss leva det, är lidande. Men genom den inre
övning och samling av själens dolda krafter, som
bud-dhismen lär oss, kunna vi övervinna lidandet, lära oss
att älska livet och de uppgifter det ställer på oss och känna
som lycka att få leva det. Det är rörande att se, hur
Suzuki söker stödja sin nya livstro med bevis ur
bud-dhismens skrifter och tradition. Ha icke Buddhas
efterföljare ansett arbetet som något gott och prisvärt?
Munkarna bådo den fromme Hyakuyo: Håll föredrag för oss
om läran. Han svarade: Gå först och arbeta på
lantgården. Om aftonen, då de återvände för att höra hans
förkunnelse, sade han icke ett ord, men sträckte endast
sina öppnade armar mot munkarna. Ville han icke säga:
Arbete är mera värt än studiet av läran?
I själva verket har den äldre buddhismen även i Japan
knappast kommit längre än till att anse arbetet tillåtligt,
ursäktligt för den hårda nödvändighetens skull, så som
nu världen en gång är beskaffad. Livstron, optimismen,
sinnet för arbetets ära betyder ett steg i riktning mot
kristendomen.
En annan tänkare, som är vida mer kristen än han
själv vet och erkänner, är Tagore. Indiens store
diktare vill icke vidgå någon skuld till kristendomen.
Indien kan behöva västerlandets vetenskap och teknik.
Men framför allt behöver västerlandet Indien för att
räddas från fullständigt sammanbrott. Den utlevade,
orkeslösa idealismen i Europa behöver föryngras och
stärkas genom beröring med det indiska andelivets djupa
källor.
Men i själva verket är den sympatiens och kärlekens
religion, som skulle rädda vår kultur från att sönder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
